På Vita husets hemsida dök en ny länk upp den 18 april under rubriken: Kolla hur din skatt används (Check out the taxpayer receipt). Med detta steg uppfyllde president Obama sitt löfte i årets tal till nationen att amerikanska medborgare ska kunna gå ut på nätet och se hur deras federala skatter spenderas.

På den nya länken knappar skattebetalaren in vad han eller hon betalat i federal inkomstskatt samt till pension och sjukförsäkring. Ut kommer en nedbrytning av den totala skatten uppdelad i procent och dollar på 14 olika utgiftsområden. Dessa täcker alltifrån försvar, förmåner till krigsveteraner, utbildning och hälsovård till restposten ”övriga federala program”. Längst ned finns en rad som anger summan av inbetalda skatter och arbetsgivaravgifter.

Den som går in på den svenska regeringens hemsida hittar ingen sådan kalkylator – vare sig under Fredrik Reinfeldts eller under Anders Borgs fögderi. Inte heller finns denna information på Skatteverkets välmatade hemsida. Detta är att beklaga. Det vore en god idé med ett liknande arrangemang som Obamas för Sverige. Den kan snabbt genomföras här.

Slutskattebeskedet – som skickas ut till alla landets skattebetalare varje år – bör utvidgas på följande sätt. I dag finns ru­brikerna ”Så här blev taxeringen” och ”Så här blev den slutliga skatten”. I morgon bör beskedet innehålla ytterligare en rubrik ”Så här används den slutliga skatten”. Under denna följer en fördelning av den slutliga skatten i procent och kronor på ett lämpligt antal utgiftsområden – till exempel på dem som redan ingår i budgetpropositionen.

För att ge en helhetsbild bör skattebeskedet också ange – förutom den slutliga skatten på taxerad inkomst – de skatter som inte rapporteras där i dag, främst arbetsgivaravgiften. Denna betalas ju direkt till Skatteverket utan att passera löntagarens plånbok eller deklaration. Denna dolda, men samhällsekonomiskt så viktiga, löneskatt kan på så vis redovisas för samtliga löntagare.

Dessutom skulle en schablonkalkyl kunna ange hur mycket vi betalar i mervärdesskatt på vår konsumtion. Genom dessa två tillägg rörande löneskatten och momsen skulle medelsvensson få en mer fullständig bild av sin totala inkomst och sin totala beskattning, tydligare än den som ges via Vita husets hemsida. Den amerikanska tar nämligen bara upp skatt som går till den centrala regeringen. Den svenska skulle täcka skatter till alla nivåer av den offentliga sektorn.

Poängen med ett sådant skattebesked är att det ger en klarare redogörelse för vad vi betalar i skatt och till vilka ändamål som skatten används. Vi får information som är svår – för att inte säga omöjlig – för oss att hämta hem på annat sätt. Detta bidrar till kunnigare väljare och därmed till ett bättre fungerade demokratiskt samtal. Och kunniga väljare är som regel en förutsättning för konstruktiv politik.

De politiska förvecklingarna i Sydeuropa i dag har ett tydligt budskap. Följderna för samhället av att hålla väljarna okunniga om tillståndet för de offentliga finanserna kan bli dramatiska.

Regeringen anslår i årets budget omkring 190 miljoner kronor till konsumentpolitik. Enligt budgeten är målet med dessa miljoner att ge konsumenterna ”makt och möjlighet att göra aktiva val”. Medlet anges också: konsumenterna behöver ”lättillgänglig och tillförlitlig information”.

Ett utvidgat skattebesked skulle ge den form av konsumentupplysning som regeringen säger sig sträva efter. Den skulle nå ut till landets samtliga 4,6 miljoner deklaranter. Den skulle handla om den största utgiftsposten för de flesta av dem, nämligen skatten. Och kostnaden för detta skulle bli försvinnande liten – i synnerhet om informationen läggs ut på nätet.

Hittills har svenska regeringar – borgerliga som socialdemokratiska – varit ointresserade av att informera om kopplingen mellan den enskilde skattebetalaren och den offentliga sektorns inkomster och utgifter. Kanske kan Vita huset inspirera regeringen till ett nytänkande? Med tanke på att det svenska skattetrycket är betydligt högre än det amerikans­ka, så borde information om skatternas användning vara än viktigare att föra ut i Sverige.

På Skatteverkets hemsida står: ”Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.” Det är en vacker vision – men svår att omvandla till praktisk skattepolitik. Uttrycker devisen kanske drömmen om ett frivilligt skattesystem? Där vi som medborgare vill göra rätt för oss genom att helt självmant betala skatten till statskassan? Utopin finns förvisso hos några framstående skatteteoretiker. Men frivilligheten som skatteprincip skulle leda till brutal krasch för vår offentliga sektor. Dess finansiella grund måste bygga på tvångsmässig uttaxering av det svenska folket.

Ett bättre motto för Skatteverket vore: ”Vår vision är ett samhälle där alla vet hur mycket de betalar i skatt och alla vet vad skatten används till.” Detta kan Skatteverket uppnå genom ett tydligare slutskattebesked än dagens – om verket vill göra rätt för sig.