Ledare

Körkort åt folket

Stefan Löfven vill ratta utbildningssystemet för att få fler i jobb.
Stefan Löfven vill ratta utbildningssystemet för att få fler i jobb. Foto: MAJA SUSLIN

Både vädret och stämningen kan beskrivas som lagom behaglig när Stefan Löfven på söndagen talade i Vasaparken.

Några hundra S-anhängare hade samlats för att lyssna till sin partiledare. Stefan Löfven är nu ingen naturlig talare och det hettade aldrig till på riktigt under den drygt halvtimmeslånga sejouren. Störst applåder fick S-ledaren när han talade om att en socialdemokratisk regering också innebär en feministisk dito. Publiken uppskattade också när han markerade mot ”vinstjakten” i skolan och krävde att storbankerna ska bidra mer till välfärden.

Frågan är hur länge partifolkets entusiasm håller i sig vid ett regeringsskifte. Några omvälvande förändringar ligger det knappast i Socialdemokraternas konkreta förslag. S vill kvotera storföretagens bolagsstyrelser men vågar inte ens gå till val på en tredelad föräldraförsäkring, så som man gjorde under Mona Sahlin.

S vill heller inte förbjuda skolkoncernerna att ta ut vinst, utan föreslår istället ytterligare reglering av verksamheten med fokus på personaltäthet och insyn. Bankskatten – ett förslag man delar med SD – är kanske det mest radikala förslaget och väntas dra in fyra miljarder till statskassan.

Nyheterna var ganska få på söndagen. En miljard kronor om året kommer gå till att förlänga skolplikten till 18 års ålder från och med 2018. Obligatoriskt gymnasium, som S något felaktigt kallar det, kommer med andra ord att genomföras först mandatperioden efter den kommande om det blir regeringsskifte och om det håller i sig. Det sätter vissa frågetecken inför reformens genomförande.

Att en gymnasieutbildning är bra för individen är det ingen tvekan om. Frågan är dock om tvång är rätt väga att gå. I stort sett alla behöriga grundskoleelever går redan i dag vidare till gymnasiet. Problemet är avhoppen. En 18-årsgräns kommer knappast att lösa just det.

Bryderiet med skoltrötta elever blev tydligt redan när högstadiet gjordes obligatoriskt, som en del av den ­enhetliga grundskolans införande på 1960-talet. Självfallet ska det inte vara något huvudalternativ att hoppa av ­skolan. Men för det fåtal som vantrivs med studierna så starkt i sina ungdomsår bör det finnas andra alternativ än att fjättras vid skolbänken. Det viktiga är att det finns möjligheter att ta igen studierna senare. Socialdemokraterna har dock fortfarande en fäbless för att tvinga in alla i samma mall.

Visst är det bra om så många som möjligt går klart gymnasiet. Men det kommer alltid att finnas arbeten som i praktiken inte kräver 12 års studier. Varför inte fokusera på att hjälpa den lilla minoriteten skoltrötta elever in på arbetsmarknaden istället? Den som är omotiverad att studera kommer heller inte att ta till sig någon allmänbildande kunskap på ett bra sätt. Är det ens möjligt att tvinga på en 17-åring kunskaper?

Den mest konkreta nyheten i Stefan Löfvens sommartal var annars att S vill låta unga som klarat av gymnasiet ta studielån på upp till 25.000 kronor för att klara körkortstudierna. Förslaget är tänkt som en morot för gymnasielever att klara sin skolgång.

Löfven menade i sitt tal att det uppstått ett moment 22. Många jobb kräver körkortsinnehav men den som är arbetslös har inte alltid råd att skaffa sig det åtråvärda kortet. Det ligger något i det. Problemet ska emellertid inte överdrivas. Frågan är hur många som egentligen hamnar i denna knipa. Den som är målinriktad och disciplinerad nog att vilja skaffa körkort brukar också kunna jobba ihop pengarna till det. Det finns trots allt en hel del tillfälliga jobb och tim­anställningar att tillgå.

För de flesta åkerier och transportföretag är utmaningen inte att hitta jobbsökanden med vanligt körkort utan att hitta förare som upplevs som tillräckligt ansvarsfulla och pålitliga. Dessutom kräver dessa jobb buss- ­eller lastbilskort utöver det vanliga körkortet.

Å andra sidan är alla goda idéer värda att pröva. S-förslaget skulle inte kosta staten särskilt mycket, eftersom det rör sig om lån med ränta. Det är också svårt att se några direkta skadeverkningar av det. Många storstadsbor har valt bort egen bil fast de skulle ha råd till det. Körkortsinnehav är därmed inte längre lika naturligt, så en uppmuntran kanske kan vara på sin plats om det kan ge fler i jobb på marginalen. Återstår för S att övertyga Miljö­partiet om värdet av denna öppna flört med bilismen och dess lobbyister.