Moderaternas framtidskonvent är till ända. Valet 2010 ska vinnas med mer av samma. Samt lite nytt. Om det är en klok strategi återstår att se.
Per Schlingmann gjorde det. Anders Borg gjorde det. Och Fredrik Reinfeldt gjorde det. De tre ledande moderaterna talade alla om rättvisa. De två förstnämnda förvisso avsevärt mer än statsministern. Men det är tydligt att detta begrepp kommer att följa med in i valrörelsen 2010. Och då i den tolkning som utmejslats här.
Partisekreterare Schlingmann hävdade att det var skillnad på moderat rättvisa och vänsterns syn på samma begrepp. Men nog hade Anders Borgs formuleringar om rättvisa lika gärna kunnat uttalas av Mona Sahlin. Rättvisa var, enligt finansministern, "full sysselsättning därför att arbetslöshet alltid bygger på orättvisor" och mer pengar till sjukvård, äldreomsorg, förskola, skola och pensionärer. Arbetslinjen ligger fast men inte för att det skulle vara orättvist att personer som skulle kunna försörja sig själva tar sig rätten att försörjas av andra. Utan för att det är orättvist att inte få vara en del av en arbetsgemenskap.
Fredrik Reinfeldt sa att moderaterna ska möta framtiden med begrepp som rättvisa och sammanhållning. Reptricket från valet 2006 kommer inte låta sig upprepas. Scenen har förändrats. Manuset måste skrivas om. Hösten 2006 handlade det mesta om arbete och de flesta var överens om att valresultatet 2010 uteslutande skulle bero på i vilken mån alliansregeringen skulle lyckas med ambitionen att få Sverige i arbete. Nu inbillar sig inte ens regeringen att det går att skaka fram bättre siffror än vid förra valet. Enligt statsministern ska moderaterna i stället vinna valet med "en bredare beskrivning av Sverige", genom att fortsätta att förnya partiet och visa regeringsduglighet.
Just när det gäller det sista leder alliansen mot oppositionen med ungefär
100 - 0. Det kan delvis förklaras av att oppositionen misslyckades med att ens formera sig runt ett alternativ. Det trovärdighetsproblem som länge präglat borgerligheten har nu flyttat vänsterut.
Men än kan allt och intet hända. Finansministern öppnar för ytterligare stimulanser av ekonomin men säger samtidigt "Låt oss inte vräka upp skafferiet och tömma hyllorna i november när vi har hela vintern framför oss". Om han öppnat det tillräckligt återstår att se.
Det finns skäl att fråga sig hur den fortsatta förnyelsen som statsministern pratar om ska se ut. Utifrån diskussionerna på framtidskonventet kan man frukta att det handlar om att röra sig ännu mer mot en allt trängre politisk mitt. I dokumentet som rör arbete slår moderaterna fast att generella regler i skattesystemet är att eftersträva, men att de grupper som "missgynnas av arbetsrätten" måste kompenseras. Men att ens ifrågasätta det regelverk som skapar en tudelad arbetsmarknad, en för insiders och en för outsiders, si det vill inte de nya moderaterna. Det vill bara de unga moderaterna i ungdomsförbundet. Men de blev nedröstade.
Statsminister Reinfeldt pratade om "en bredare beskrivning". Om hur de många offentliganställda han träffat vid sina rundresor i Sverige unisont berättat om hur de aldrig sett röken av någon politiskt ansvarig för verksamheten. Han manade de lokalpolitiskt aktiva ombuden att gå ut, visa sig och vinna förtroende.
Ska man summera tycks de nya moderaterna förnya sig ytterligare genom att erbjuda ännu mer av samma. Inga stora inkomstskattesänkningar som i valet 2006. Men samma arbetslinje, mer rättvisa och mer närvaro inte minst från lokalpolitiskt håll. Och så då - viktigast av allt - regeringsdugligheten. Om inte oppositionen lyckas samla sig torde alliansen kunna vinna den grenen på walk-over.