Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Peter Wolodarski: Olaglig tvångsbeskattning

"Facket" är ett samlingsnamn på den skara fackföreningar som finns i Sverige. Men på samma sätt som det är skillnad på företag och företag, är det skillnad på fack och fack.

Den senaste månaden måste det ha känts motigt att vara engagerad i TCO eller Saco, när LO:s Hotell- och restaurangförbund torpederat en salladsbar i Göteborg. Blockaden mot småföretagaren Sofia Appelgren har inte bara saknat rimliga proportioner.

Den har också skapat ett imageproblem i den högre skolan. I många svenskars ögon framstår facket som ett makt- och privilegieblock, som inte värnar de anställdas intressen utan ombudsmännens.

På tisdagen kom nästa smäll när Byggnads och svenska staten förlorade ett viktigt principmål i Europadomstolen. Systemet med granskningsarvoden underkänns. De fem oorganiserade byggjobbare, som tvingats betala 1,5 procent av lönen till Byggnads, får nu upprättelse av den domstol som ska värna de mänskliga rättigheterna.

Det är mycket ovanligt att Europadomstolen tar upp enskilda fall och dessutom ger de klagande rätt mot en stat. Att detta nu sker har en viktig symbolisk och praktisk betydelse.

Dels visar den att Byggnads och Sverige inte står över grundläggande konventioner som ska skydda enskilda individer, dels innebär utslaget att den nuvarande modellen med granskningsarvoden måste ändras.

Det har varit känt länge att Byggnads ägnat sig åt ett slags beskattning av byggjobbare, oavsett om de varit fackligt anslutna eller ej. LO:s mäktigaste förbund har skapat ett system som tvingat såväl organiserade som oorganiserade arbetare att erlägga 1,5 procent av lönen i granskningsarvode. Utöver detta har även en mätningsavgift ibland tillkommit, som uppgått till 2 procent av lönesumman.

Byggnads påstår att mångmiljonbeloppen från dessa system går till att kontrollera att de som har ackords- eller resultatlön får rätt ersättning. Men inom branschen är det ingen hemlighet att facket tar ut ett groteskt överpris för en verksamhet som ingen egentligen efterfrågar. Syftet är i stället att finansiera den egna ombudsmannakåren och förbundets politiska aktiviteter.

Inte heller domarna i Strasbourg godtar Byggnads argument. Systemet saknar genomskinlighet, står det att läsa i domen. Det mesta tyder på att intäkterna går till att subventionera andra verksamheter.

Slutsatsen är given: tusentals oorganiserade byggjobbare som genom åren blivit tvångsbeskattade av Byggnads, har rätt att kräva tillbaka sina pengar av förbundet.
Kränker granskningsarvoden den negativa föreningsfriheten, det vill säga rätten att exempelvis stå utanför facket? Dessvärre avstår domstolen från att pröva denna laddade fråga.

Däremot markerar den mot Sverige i ett annat avseende. Den noterar att riksdagen delegerat viktig lagstiftningsmakt till parter på arbetsmarknaden och att dessa organisationer måste hållas ansvariga för sitt agerande. Staten, skriver domstolen, har en skyldighet att bevaka enskildas rätt.

Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin bör specialstudera den skrivningen. Det finns gränser för maktmissbruk och privata lagar, även om de beskrivs som del av en helig svensk modell.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.