"Jag blir fortfarande rörd . . . det var som en väckelse."
Tom von Weissenberg får knappt fram orden - så tagen är han.
För några år sedan var han bankchef i en av Helsingfors mest exklusiva förorter. Men att förvalta folks förmögenheter gav ingen glädje. Han fick jobb på Röda korsets finansavdelning och kom att arbeta i Sri Lanka.
Det var väckelsen.
Nu stångas han mot den korrupta byråkratin i Kambodja för att inom ett bankprojekt ge mikrolån utan säkerheter till tusentals fattiga som inte får vanliga lån. Att hålla projektet på spåret är oerhört tufft, berättade han i intervjun med radions Studio Ett tidigare i veckan. Men aldrig har han varit lyckligare på jobbet.
När Muhammad Yunus fick Nobels fredspris 2006 för mikrolån via sin Grameen Bank öppnades världens ögon för det som brukar kallas sociala företag. Denna sektor, mellan privat och offentligt, växer nu snabbt. Men fler ur affärsvärlden kunde som von Weissenberg räcka en hjälpande hand.
Ett socialt företag förenar affärslivets logik med tydliga sociala mål. Det kan till exempel vara att driva ett behandlingsko-operativ för missbrukare som tillverkar och säljer varor på marknaden. Företaget har kunder som vilket företag som helst. En vanlig definition är att minst 50 procent av omsättningen ska komma från handel och inte från bidrag. Vinsten underordnas det sociala målet och brukar återinvesteras.
Basta utanför Södertälje och Vägen ut i Göteborg är två bra exempel på sociala företag. På Basta arbetskooperativ jobbar ett 70-tal personer - varav de flesta har haft drogproblem - med snickeri, hundskötsel, klottersanering, hästavel, byggverksamhet. Vägen ut är en grupp av arbetskoope-rativ där främst frigivna från fängelser bland annat odlar och väver för försäljning och driver kaféer.
De som kommer till Basta och Vägen ut får genom eget arbete hjälp till ett nytt liv. Många har knarkat oavbrutet i 20 års tid. De har kostat samhället stora pengar.
När missbrukare och kriminella slutar knarka och begå brott och inte längre behöver vård och fängelse sparar samhället dessa pengar. Hur stor den besparingen kan bli har två ekonomer på uppdrag av Nutek försökt räkna fram i rapporten "Ur samhällets perspektiv".
Mest sparar rättsväsendet, socialtjänsten och försäkringsbolagen, enligt deras analys av Basta och Vägen ut. Slutsatsen lyder: "Den totala samhällsvinsten av dessa två företags existens uppgår årligen till i storleksordningen 120 Mkr. En summa som kan motsvara budgeten för missbruksarbetet i en stad med 200 000 invånare."
Allt fler politiker får nu syn på denna företagsform - och inte minst för hur den kan få människor i utanförskap i arbete. I våras påpekade till exempel finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin på DN Debatt att sociala företag kan fylla en viktig roll för dem som inte ens via jobbgarantin får ett jobb.
Men ska sociala företag kunna växa och öka sin samhällsinsats måste Sverige få en struktur för deras finansiering.
Sociala företag startar ofta i blygsam skala med hjälp av offentliga bidrag av olika slag. Men sen blir det svårare. Att vara bra på att fylla i bidragsansökningar är en sak. Att skaffa sig affärsnäsa och väcka förtroende hos banker och investerare är en annan femma.
England är ett land som börjat ta sektorn sociala företag och dess kreditbehov på allvar. Där finns "social banks", inriktade på att ge dessa företag lån. På den offentliga sidan lade Blairregeringen grunden till en finansiell infrastruktur för att öka mångfalden inom vård, skola och omsorg. Inom ramen för programmet Futurebuilders avsatte staten en fond på 125 miljoner pund för att ge lån till sociala företag som vill leverera offentliga tjänster. För att bara nämna några exempel.
Varför engagerar sig inte fler från det svenska näringslivet i denna sektor? Duktigt affärsfolk skulle kunna göra stor nytta där. De sociala entreprenörerna ropar efter kreativa finanseringslösningar, skräddarsydda finansiella tjänster, mentorer inom marknadsföring, produktutveckling och affärstänkande.
Belöningen för att hjälpa sociala företag att lyfta kanske inte blir en känslostark väckelse i klass med von Weissenbergs. Men mänskligt och samhällsekonomiskt gör man en stark insats.
Affärsänglar kallas de som i ett tidigt skede investerar i unga tillväxtföretag. Bortom de finansiella nyckeltalen finns en annan företagsvärld. Också den behöver sina
affärsänglar.