Signerat – Hanne Kjöller.
På senare tid har Sverige och vissa andra länder börjat glänta på dörren mellan humanitära insatser och militära. Vid Folk och Försvars konferens i Sälen 2009 var detta ämne uppe till debatt vid flera tillfällen. Budskapet var att världen har förändrats. Att biståndsarbete inte längre är fredat. Och att militär närvaro kan vara en förutsättning för att bistå humanitärt.
Michiel Hofman, landansvarig för Läkare Utan Gränser (MSF) i Afghanistan, är av motsatt uppfattning. Vi träffas runt en envist läckande kaffetermos på kontoret i Stockholm. Där hör jag honom säga att deras läkare är säkrare ju längre avstånd de håller till människor med vapen.
För MSF handlar det om att aldrig välja sida. Att enbart arbeta för att rädda liv här och nu. Och att inte bli en bricka i det politiska spelet.
Det gör man, menar Michiel Hofman, genom att förhandla med alla krigförande parter, talibaner såväl som ISAF-soldater, och be dem hålla sig borta från sjukhusområdet. Så fort en verksamhet anses stödja den ena eller den andra parten, blir det samtidigt ett tänkbart militärt mål för motparten. Att inte vara hundraprocentigt neutral är helt enkelt att utsätta patienterna för fara.
Resonemanget är klockrent. Men begränsande för den som drömmer om ett Afghanistan där kvinnor och barn inte dör i drivor så fort MSF packar ihop och beger sig till en annan krigshärd. Utan skolor för flickor kommer inga kvinnliga läkare kunna utbildas heller i framtiden. Och utan kvinnliga läkare kommer inga kvinnor att kunna få någon läkarvård i talibanernas land.
Men att bygga skolor, infrastruktur, rättssamhälle och institutioner är politik. MSF kan, och bör säkert också, fortsätta att värna sin opartiskhet. Organisationen gör tveklöst en livsviktig insats. Men det är konstgjord andning. För att de afghanska kvinnorna och barnen ska kunna andas själva fortsättningsvis krävs andra insatser. Så länge andra mer långsiktiga och politiskt laddade biståndsprojekt drivs i landet behövs sannolikt militärt stöd. Om ens det hjälper är en helt annan sak.