Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Amanda Björkman: Fridolin har glömt de nyanlända

Delat ansvar.
Delat ansvar. Foto: JESSICA GOW TT

Nyanlända har ofta svårt att klara godkända betyg. Med den politik som förs nu kommer det inte att ändras.

Att det kommer många asylsökande till Sverige är vid det här laget känt. De ­senaste tre åren har 180 000 personer sökt skydd och i år väntas ­ytterligare 80 000. Ungefär en femtedel av dessa är i skolåldern.

Enligt uppgift till DN tidigare i veckan väntas Migrationsverket skriva upp prognoserna för hur många av dessa som är ensamkommande flyktingbarn. Uppemot 12 000 tros komma 2015, att jämföra med de 398 som kom för tio år sedan.

Detta ställer helt nya krav på svenska skolor. Alla barn i Sverige – även asylsökande och papperslösa – har rätt att gå i skolan.

En rad mycket dystra granskningar från Skolinspektionen visar att den goda viljan finns för att ge asylsökande och nyanlända en bra utbildning. Men inte kunskapen. Och definitivt inte strukturen.

I stället skjuts det vilt från höften runt om i landets kommunhus. Och inte nödvändigtvis för att det är vad man vill. Men för att det saknas alternativ.

I en skrivelse från Skolverket går det att läsa att kommuner gärna får ta fram riktlinjer för mottagandet av nyanlända och att skolorna borde ordna rutiner. Men några krav finns inte. Och vad dessa ska innehålla? Ja, det är upp till var och en att besluta om.

Rikspolitikerna har helt enkelt lämnat skolorna och de nyanlända eleverna att klara sig bäst de kan.

Pengar i all ära, vad som behövs är vägledning och struktur. Sedan ett riksdagsbeslut i våras ska nyanländas kunskaper kartläggas innan utbildningen planeras. I övrigt saknas instruktioner.

Inspektionens granskningar visar att detta resulterar i att ”skolorna generellt saknar strukturer, samverkan och ledning” och att kvaliteten på under­visningen varierar dramatiskt.

I och med det finns alla möjligheter för enstaka skolor att på eget bevåg – då ofta tack vare enstaka lärares hjälteinsatser – bedriva en utmärkt verksamhet. Men den oundvikliga andra sidan av myntet är att det inte heller finns någon botten på lägstanivån.

Fyra av fem nyanlända elever går ut nian utan godkända betyg.

Listan på bristerna som framkommer i myndigheternas granskningar kan göras lång. Men den röda tråden är den obrydda låt gå-attityden som bara tycks drabba just denna elevgrupp.

För vilka andra barn skulle en sådan oseriös hantering accepteras?

När Skolinspektionen frågar kommunerna respektive Migrationsverket hur många asylsökande i skolåldern som bor i vardera kommunen ger de inte ens i närheten av samma svar. En indikator på hur slarvigt just detta sköts och ett arv som Jan Björklund (FP) har anledning att besväras av.

Med det sagt: detta är inte lätt. En ökad invandring ställer höga krav på utbildningsväsendet. Asylsökande som börjar skolan i en kommun flyttar inte sällan till en annan när beslutet om permanent uppehållstillstånd kommer. Ofta vet inte kommunerna förrän kort inpå att det väntas nya asylsökande till skolorna vilket gör planeringen svår.

Dessutom går eleverna ofta bara några få år i skolan innan de ska ta examen.

Men att förutsättningarna är tuffa är inte en anledning att dumpa allt ansvar på kommuner och enskilda skolor att lösa situationen bäst de kan.

Om skolorna ska klara sina uppdrag måste de också få förutsättningar. Lärare kan inte ensamma behöva dra lasset.

I stället för att passivt se på medan en växande kull nyanlända elever går ut utan godkända betyg är det hög tid att skapa tydliga nationella riktlinjer.

Att alla elever inte klarar skolan är en sak. Att ansvariga politiker inte ens har gjort ett seriöst försök för att ändra på det är långt värre.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) meddelade senast i Almedalen att han vill föra över mer pengar till skolor som har det tufft. Men så länge han inte också är beredd att ge skolorna verktyg för hur de ska användas kommer de knappast göra någon större skillnad. Åtminstone inte för de här eleverna.

Det är dags för vår utbildningsminister att ta över det tunga ansvar som just nu vilar på enskilda lärares axlar och se till att dessa elever får en chans till en bra start i Sverige. För att tuffa på med dagens passiva ”hoppas allt löser sig”-attityd är inte hållbart.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.