Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Amanda Björkman: Låt inte Fridolin skriva om historien

Foto: Claudio Bresciani/TT

Historieböckerna svämmar över av män. Det visade DN:s granskning av några av de läromedel som högstadieelever tar del av i undervisningen (15/1). Av de personer som namnges är det i snitt inte mer än 13 procent som är kvinnor. I en av böckerna är det vanligare att nazister nämns vid namn.

Jämställdhetsmedvetna som vi är i dag väckte genomgången starka känslor. Hur tänkte författarna? undrade upprörda röster. Hur ska flickor kunna intressera sig för historia när böckerna knappt rymmer några kvinnor? Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) blev så bestört att han valde att kalla in förlagen till ett möte för att få en förklaring på hur det kunde gå så snett. Läroplanen har ju krav på jämställdhet, påpekade han.

Och visst – 13 procent är upprörande. Men inte främst för att författarna har valt ut så få kvinnor i sina böcker. Visserligen finns det fall då kvinnors gärningar har reducerats och ibland till och med glömts bort. Men det förklarar knappast hela skevheten.

Det verkligt stötande är att det i nio fall av tio har varit män som haft makt nog att få en plats i historieböckerna. Det är verkligheten, snarare än hur den återges, som är dyster.

För historieböcker ska spegla historien, inte hur vi – utifrån dagens moderna genusglasögon – önskar att den hade sett ut.

Och bristen på jämställdhet blir knappast mindre för att vi suddar ut dess existens ur historieböckerna. Tvärtom. Frånvaron av kvinnor är i sig en viktig kunskap att ta med sig från lektionerna: precis så här skevt var det.

I veckan kom då Fridolin till slut ut från mötet med läroboksförlagen, och förklarade i torsdagens DN att ”det finns en gemensam bild av att ojämställdheten är en utmaning och det finns en önskan att på allvar ta tag i den här frågan”.

Hur många som står bakom denna ”önskan” förblir dock osagt. Likaså vilka det är – förutom ministern själv – som är intresserade av att peta i skolböckerna.

Vi är nämligen också många som önskar att en utbildningsminister inte ska ta sig friheten att skriva om historien och försöka styra innehållet i skolbarnens böcker. Fridolin borde låta dåtiden förbli skildrad precis så urmodig som den faktiskt var.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.