Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Låt inte klicken ta över

Trycket på redaktioner att frångå journalistikens principer kommer i dag från flera håll.

Avpixla, för annars kommer någon annan ändå att avpixla bilden, sägs det. Häng ut människor, för informationen kommer ändå att gå att hitta på Flashback för den som är nyfiken. Nämn etnicitet, alldeles oavsett om det bidrar till att man förstår sammanhanget eller inte.

Kort sagt: Sluta visa hänsyn till andra, släpp gamla principer och ge mig vad jag vill ha.

Jeanette Gustafsdotter, vd för TU, menar att det är en ny trend (Journalisten 23/1): ”Mediernas trovärdighet har ifrågasatts förr. Men med en stor skillnad. Tidigare har misstroendet baserats på att allmänheten ville se en ökad hänsyn från pressen. I dag önskar många motsatsen.”

Vad livesänds härnäst? Ett självmordsdrama? En våldtäkt?

Vulgariseringen riskerar också att förstärkas i klickokratin. Det spelar ingen roll att gruppen som efterfrågar något är relativt liten, så länge den är redo att engagera sig. Att klicka sin röst hörd.

För i dag vet redaktionerna mycket om vad läsarna, tittarna och lyssnarna har för sig. Det går att se hur länge saker läses och hur de delas. Vad som går att tjäna annonskronor på. Och det är definitivt inte alltid respekt för privatpersoners integritet som efterfrågas.

På fredagskvällen twittrade Expressen ut ett meddelande: ”FRONTALKROCK. Bil körde in i träd – föraren död – Expressen TV sänder live.”

Några timmar senare var meddelandet borttaget. Ändå säger det någonting om var vi befinner oss nu: i en medial tid som går så snabbt och där klickuppmuntran är så tydlig att pressetiken riskerar att gå förlorad på vägen.

Vad livesänds härnäst? Ett självmordsdrama? En våldtäkt?

Om medier ska upprätthålla – och vinna nytt – förtroende kan man inte gå kraven på färre etiska överväganden till mötes. Det går inte att värna journalistiken genom att montera ner den.

I stället är det viktigt att förklara principerna, argumentera för att de är viktiga och visa hur illa det kan gå om de inte följs. Vad händer när en person som enbart är misstänkt – inte dömd – lämnas ut i nationell press som grov brottsling? När personens ansikte blir rikskänt på felaktiga grunder?

Det som människor vill ha är inte alltid vad redaktioner ska erbjuda. Allt som klickas på är inte bra journalistik. Ibland har det, som Expressens sändning visade, inte ens någonting med journalistik att göra.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.