Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Arbetsliv: Mental låsning kring mytisk 65-årsgräns

Signerat – Hanne Kjöller.

Vissa motionärer som genomfört sitt första Vasalopp säger att de inte skulle ha mäktat en ynka kilometer till. Att elitidrottare kan lägga upp ett långlopp så att de förbrukar den sista bränslereserven på mållinjen är en sak. Men hur ska man egentligen tolka det faktum att ”vanligt folk” rasar ihop när exakt nio mil passerats? Handlar det kanske inte mer om att man vet att loppet är just 90 kilometer och inte till exempel 91?

Riksdagens arbetsmarknadsutskott presenterade i går rapporten ”Ett förlängt arbetsliv”. Den demografiska bakgrunden är välkänd: Vi lever allt längre och för att kunna behålla vår välfärdsnivå kommer fler att behöva arbeta mer.

Samtidigt har vi ett samhälle och inte minst en arbetsmarknad som betraktar 55-plussare som tröga, förändrings­obenägna, improduktiva och tja, kort sagt, inte mycket att hänga i julgranen. Tråkigt nog visar rapporten att det tycks ligga en del i detta. Samtidigt är de individuella skillnaderna stora. Både vad gäller förmågan att hålla i gång kropp och hjärnceller, men förstås också vad avser utgångsläge.

Föga förvånande är det den som har mest från början, högst utbildning och mest intellektuellt stimulerande arbete, som vill och klarar att hänga kvar på arbetsmarknaden längst. Vissa upplever att de är slut långt före den 65-årsgräns som enligt forskarna bitit sig fast i det svenska medvetandet. Medan andra tar slut just precis då, eller vid den nya övre gränsen på 67 år. Beror det på att man verkligen inte har något mer att ge eller på att man – precis som i Vasaloppet – vet att slutet är precis där?

Den mentala utmaningen ligger i att få fler arbetsgivare att öppna dörren för personer som förmår bidra stort, också långt efter pensionsåldern. Och att samtidigt möjliggöra för andra med mer fysiskt och psykiskt slitsamma arbeten att nå mållinjen utan att krokna på vägen. Det kan betyda träning på arbetstid för unga som gamla inom vissa sektorer. Eller rejält kortare normalarbetstid inom exempelvis vård och omsorg.

Det är svårt att se varför heltids­begreppet ska vara i stort sett detsamma för alla när kraven i arbetslivet inte är det.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.