Signerat – Hanne Kjöller.
Sverige har en hopplöst hög arbetslöshet bland unga. I detta läge har Arbetsmiljöverket kommit med ett helt knippe nya idéer om hur det kan bli ännu svårare för unga att kravla sig över tröskeln.
Det handlar både om praktikplatser och om extraknäck. Och om skolans roll i båda. För Arbetsmiljöverket tycker inte det räcker att en skolungdom som skaffat sig ett extrajobb har sina föräldrars tillåtelse att arbeta. Nej, här ska även ett yttrande begäras in från skolan.
Det värsta är inte att förslaget är huvudlöst. Det är den syn på eget ansvar hos verket som ligger till grund för det. Och hur skolan alltmer går från att vara en institution för lärande till att bli en institution för fostran och föräldraskap.
Verket ser gärna också ett allmänt förbud mot att öppna och stänga arbetsplatsen. Det gjorde jag en stor del av mina tonår utan att jag minns det som något som tyngde mina axlar. Eftersom förbudet är generellt och inte specificerat till att exempelvis gå med stora dagskassor, måste minsta gemensamma farliga nämnare vara just att hantera en nyckel. Något som nyckelbarn brukar klara av många år innan första jobbet.
Det bör också, enligt Arbetsmiljöverket, åligga arbetsgivaren att ansvara för att den anställda inte arbetar någon annanstans. I alla fall inte fler timmar än tillåtet och inte utan lagenlig dygnsvila. Sker detta ändå ska arbetsgivaren bötfällas – oklart dock vilken av dem.
Arbetsmiljöverket agerar som en enögd cyklop. Allt gott som kommer av att yrkesarbeta, att få ta ansvar och att tjäna egna pengar, drunknar i allt överbeskyddande. Kravet på att den unga ska bli avlöst för en måltidsrast senast fyra och en halv timme efter arbetstidens start omöjliggör i praktiken den typen av butiksjobb som jag hade där man på betald arbetstid slevade i sig en tallrik fil när det var tomt i affären. Javisst, ja, ensamarbete var ju heller inte tillåtet. Alltså behövs tre anställda för att det som kanske motsvarar en arbetskraft, så att alltid två blir kvar när den tredje äter lunch. Vilken småföretagare har råd med det.
Arbetsmiljöverkets budskap är glasklart: Gärna jobb – men först en rejäl lunch. Får verket som det vill lär det varken bli det ena eller det andra.