Signerat - Rikard Westerberg.
”Jobba, jobba, jooobba”, är en lika populär ståplatsramsa i Allsvenskan som i regeringskansliet. Trots stigande arbetslöshet upprepar alliansen mantrat från 2006 med en dåres envishet.
Men klarar regeringens jobbpolitik att möta den djupaste lågkonjunkturen i mannaminne? Frågan ställdes i går på ett knökfullt arbetsmarknadsseminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
De flesta paneldeltagare verkade rätt överens om att den offentliga sektorn klarar sig hyggligt. Ökade statsbidrag och effektivisering gör att varslen hålls tillbaka.
Docenten i nationalekonomi, Ann-Sofie Kolm, utvärderade regeringens insatser med forskarens glasögon. Det blev MVG för ytterligare jobbskatteavdrag, eftersom det långsiktigt ökar människors vilja att arbeta. VG för arbetsmarknadsutbildning och intensifierat jobbsökande.
Däremot såg Kolm svårigheter med att artificiellt skapa 40 000 jobb i kommunal, statlig och ideell regi. Ett svagt G för det så kallade Lyftet således.
Den gästande danske professorn Torben Tranaes slog ett slag för lägre inkomstersättningar. Det är hemligheten bakom den låga danska arbetslösheten, menade han. Men fortsatta sänkningar av a-kassan lär vi inte få se, särskilt inte med Moderaternas ovilja att stöta sig med facket.
Därför blir det heller inga fler reformer av de skadliga turordningsreglerna. Svensk arbetsmarknad kommer även i framtida jobbkriser att präglas av inlåsta och utestängda arbetstagare.
Visst kan regeringen kritiseras för oviljan att säga sanningen om las. Men väljarna måste också fråga sig vad oppositionen har för förslag för att skapa fler jobb. Förutom ännu fler utbildningsplatser och hittepåjobb har Sahlin drämt till med rätt till heltid, höjda bidrag till den som inte arbetar och höjda skatter. Alla som tror på den arbetsmarknadspolitiken i en lågkonjunktur räcker upp en hand.
Kanske är ”jobba, jobba jooobba” en uttjatad ramsa. Men den är långt mycket bättre än ”bidrag, bidrag, biiidrag”.