Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Assange: Efterlyst har också rättigheter

Signerat – Annika Ström Melin.

Julian Assange har hamnat i det nya, effektivare systemet för brottsbekämpning i Europa. Han anklagas för sexualbrott i Sverige och grips i Storbritannien. Det ska i princip bara vara en fråga om tid innan han skickas till Stockholm för att möta rättvisan.

Det har blivit svårare för enskilda att hålla sig undan. Många hävdar dessutom att kampen mot brott är meningen med föreningen EU. Men det bygger på ett missförstånd.
När gränskontrollerna i Europa monterades ned blev rörligheten friare, också för de kriminella. Den allt intensivare kampen mot brott är framför allt en följd av – inte ett mål för – den europeiska integrationen.

Samtidigt är det nödvändigt. För att få stopp på till exempel människohandeln måste brottsbekämpningen bli ännu mer gemensam.

Men glöm inte att det handlar om maktutövning i dess mest tydliga form. Därför måste medborgarna också ha möjlighet att kräva sin rätt.

Här finns fortfarande stora brister. Den europeiska arresteringsordern handlar till exempel enbart om hur eftersökta personer så snabbt som möjligt ska kunna överlämnas till rättvisan i ett annat EU-land. Där finns inte ett ord om den enskildes rätt.

Systemet bygger på att länderna har förtroende för varandras rättssystem. Kravet på dubbel straffbarhet – att det brott som den misstänkte anklagas för ska vara straffbart både i landet som skickar i väg en misstänkt och i det land som dömer – har till exempel tagits bort.

Det är ett stort steg. Därför borde det också finnas tydliga regler om den enskildes rättigheter – inte bara rörande tolkning utan också om till exempel advokathjälp.

Julian Assange får säkert tillräckligt juridiskt stöd. Men alla medborgare måste garanteras skydd i den alltmer sammansvetsade brottsbekämpande unionen.