Inget är som väntans tider, inte minst för nervösa finansmarknader. På fredag är det dock äntligen dags: då släpps resultaten från stresstesterna på 91 europeiska banker. Meningen är att vi ska få veta hur hälsotillståndet ser ut i banksektorn. Hur mycket doktorn talar om är tyvärr ännu oklart.
Grundtanken med stresstesterna är sund. Investerare och andra aktörer ska få reda på hur bankerna klarar en fortsatt lågkonjunktur med trög tillväxt i ytterligare två år. Vem har skraltiga lån och skumma tillgångar? Hur många behöver Europeiska centralbanken för att fixa likviditeten? Vilka borde ha större buffertar, mer kapital från ägare eller andra källor? Under första halvan av 2009 genomförde USA:s centralbank liknande stresstester. Ett tiotal banker tvingades skaffa tjockare dynor genom till exempel nyemissioner. En del bedömare har grumsat om PR-kupp, men stresstesterna såg hederliga ut och stärkte förtroendet för banksektorn.
Inom EU har det också gjorts stress-tester, men bakom lyckta dörrar. Både banker och regeringar har gjort motstånd mot att redovisa resultaten. Tills nu.
Ändå finns det frågetecken av olika slag. Har man konstruerat för snälla tester, så att alla ska slinka undan? En del bankers beräkningar ska dröja, av något skäl. På EU:s finansministermöte den senaste veckan rådde oenighet om hur många detaljer som ska rapporteras.
Och det största problemet: har risken för att exempelvis Grekland ställer in betalningarna verkligen lagts in i testerna på ett ärligt sätt? Enligt Financial Times har marknaderna tagit höjd för förluster på 60 procent på grekiska statsobligationer – medan regleringsorganen har sagt åt bankerna att räkna med 17 procent.
Opinionen har under våren straffat den tyska regeringen för att den ställt upp på EU:s planer för att rädda Grekland, och andra slarvar vid behov. Efter detta har Tyskland, med flera länder, ingen lust att riktigt erkänna att nödfonderna kan behöva tas i bruk. Därför är det svårt att låta bankerna räkna med möjligheten att Grekland går i putten.
Visst kan dåliga betyg för bankerna skapa ny finansoro. Men ju fler detaljer om resultaten av stresstesterna som offentliggörs, desto bättre i alla fall. Annars kommer marknaden att tvivla på hur seriösa testerna har varit. Faran är att många också slutar lita på finanspoliserna.