Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Betyg: Bredd och djup viktigare än hög grad av jämförbarhet.

– Johannes Åman

Många misstänker att konkurrens kan fresta skolor att sätta för höga betyg. I synnerhet brukar detta dyka upp som ett argument mot friskolor.

I en artikel på Brännpunkt (SvD 8/8) knyter Gabriel H Sahlgren an till debatten om konkurrens och betygsinflation.

Men Sahlgrens ärende är varken att angripa friskolorna eller det fria skolvalet. Tvärtom. Han har tidigare i en rapport om svensk skola framhållit friskolorna som en positiv kraft. I stället pekar han nu ut det målrelaterade betygssystemet som huvudförklaringen till instabiliteten och glidningen uppåt.

Det finns skäl att vara skeptisk till de många tvärsäkra påståendena om att skolor sätter för höga betyg av konkurrensskäl. Sannolikt finns en sådan effekt. Men andra faktorer kan betyda mer.

Skolverkets tidigare undersökningar av skillnader mellan betyg och nationella prov i årskurs 9 har visat att de stora avvikelserna inte ligger i betygsskalans topp utan i botten: Elever som inte uppnådde godkänt resultat på nationella provet gavs ändå ofta betyget Godkänt.

Här kan både social hänsyn och ett obehag inför att själv vara den som håller i yxan betyda mer än omsorgen om skolans goda namn.

Oavsett vad som ligger bakom har naturligtvis staten skäl att försöka motverka betygsinflation. Eftersom betygsättning är en svår och krävande uppgift kan lärare behöva mer stöd. När skolor har stora systematiska avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov bör de såväl avkrävas en förklaring som utsättas för återkommande granskning.

Men att ”centralisera” betygssättningen, vilket är ett av Sahlgrens förslag till lösning, vore att ordinera en medicin vars biverkningar är värre än sjukdomen.

Nationella prov är bra som hjälp vid betygsättningen. Men att tro att det skulle gå att konstruera nationella prov som fångar alla aspekter av kursplanen är naivt. Det man vinner i millimeterrättvisa förlorar man i innehållslig bredd och kvalitativt djup.

Betygen skulle bli mer jämförbara till priset av att undervisningen blev mer endimensionell.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.