Signerat – Johannes Åman.
Det finns tecken på att pojkar diskrimineras i skolan. För några år sedan visade en forskarstudie att pojkar får lägre ämnesbetyg än flickor vid samma resultat på de nationella proven. Nu har Lärarnas tidning med hjälp av statistik från Skolverket visat att det mönstret alltjämt står sig.
För båda könen är andelen MVG högre i slutbetyget i årskurs 9 än på de nationella proven. Men andelen som får det högsta betyget trots att de inte uppnått den nivån på de nationella proven är betydligt högre för flickorna.
Att det finns en skillnad behöver inte betyda att det finns en orättvisa. Betygen ska inte helt baseras på de nationella proven. I betygsunderlaget ingår såväl en rad andra prov som muntliga insatser på lektionerna och större, mer självständiga redovisningsuppgifter.
I en forskarstudie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) som kom förra året användes en annan metod för att undersöka om pojkar är utsatta för negativ särbehandling. De tre rapportförfattarna jämförde betyg från nationella prov i svenska på gymnasiet satta av elevernas ordinarie lärare med betyg på samma prov satta av lärare som inte kände till elevens könstillhörighet.
Som väntat var de ordinarie lärarna allmänt snällare i sin betygsättning. I genomsnitt satte de 13 procent högre betyg än de omrättande lärarna. Däremot fann forskarna inget stöd för att pojkar diskrimineras.
Betyg ska spegla kunskaper, inte i vilken mån eleverna är tillmötesgående mot lärarna. Men i praktiken går dessa aspekter inte helt att skilja från varandra.
Det finns elever – ofta pojkar – som tar till sig det engelska språket på fritiden genom att se på teve eller genom att spela datorspel. Men om de struntar i att göra engelskläxorna och är passiva på lektionerna blir det svårt för läraren att få en korrekt bild av vad de faktiskt kan.
I praktiken är det ofrånkomligt att elever som inte själva hjälper till och visar vad de kan riskerar att få ett lägre betyg än vad de har kapacitet för.