Signerat - Rickard Westerberg.
För ett år sedan lånade den franska regeringen ut 30 miljarder kronor vardera till biltillverkarna Renault och PSA Peugeot Citroën. Kravet från EU:s konkurrenskommissionär Neelie Kroes var att fransmännen lovade att stödet inte skulle inverka på var tillverkarna skulle producera sina bilar.
Presidenten glömde snart löftet. Inte så konstigt kanske med tanke på att hans företrädare i 400 år helst låtit marknadens osynliga hand förbli lagom osynlig. Delar av Renaultproduktionen flyttades från Slovenien till Frankrike. I helgen kallades företagets chef till Elyséepalatset för att ”diskutera Renaults industriella strategi”. Gissa vem som fick som han ville.
Produktionen av den nya Cliomodellen kommer att delas mellan fabriker i Turkiet och Frankrike. Tidigare hade Renault funderat på att enbart tillverka modellen i lågkostnadsfabriken i Turkiet. En kommande elvariant ska enbart produceras i Frankrike.
Överenskommelsen med Renault, vars största ägare är den franska staten, är en urholkning av de regler som styr statsstöden inom EU. Den fria konkurrensen på den inre marknaden – en av EU:s viktigaste principer – hotas.
Förlorarna är små länder med egna bilindustrier eftersom de stora ländernas stöd snedvrider konkurrensen. Att tävla med fransmän eller Opelvänliga tyska politiker om vem som kan ösa mest pengar över bilproducenterna är lönlöst – och dyrt.
De stora ländernas nonchalans inför EU:s gemensamma regelverk, inklusive tillväxt- och stabilitetspakten, hotar på sikt det ekonomiska samarbetet inom unionen. För de svenska EU-parlamentarikerna och regeringen Reinfeldt är det dags att ta av sig silkeshandskarna och slå näven i bordet.