Signerat – Erik Helmerson.
Det kan ha varit den minst lyckade intervju som något av alliansens statsråd gett sedan valsegern 2006.
När migrationsminister Tobias Billström frågas ut av DN:s Niklas Orrenius (18/3) har han först missat att regeringens uppgörelse med MP innebär att papperslösa unga har rätt att gå i gymnasiet. Han argumenterar så ivrigt mot förslaget att hans pressekreterare dagen efter måste ta tillbaka allt och hävda att ministern i själva verket är för det.
Men det skulle bli värre. ”Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda”.
Det går att förstå vad Billström vill komma åt, och delvis har han rätt. Det förekommer säkerligen att gömda flyktingar utnyttjas skamlöst. Bland de gömda finns både sexslavar och underbetald arbetskraft.
Men att koppla trevlighet respektive kriminalitet till hår- och ögonfärg är en formulering så grov att den, hur goda intentioner ministern än har, faktiskt är rasistisk. Till och med SD:s pressekreterare tycker att ordvalet var att gå för långt.
Tobias Billström hade alltså alla skäl att be om ursäkt, vilket också snabbt skedde. Men visst finns anledning att fundera över om migrationsministerns dubbla pudlar i samma koppel räcker för att han ska anses lämplig att stanna på jobbet.
Viktigare än Billströms irrfärder är den fortsatta diskussionen om migrationspolitiken. Statsminister Reinfeldt framförde i söndagens ”Agenda” en rätt självklar poäng: Sverige har en mycket generös politik på området, men inget riksdagsparti har lagt förslag om helt fri invandring. Detta innebär att inte alla som kommer till Sverige får stanna.
Samtidigt är det ett minimikrav, ett uttryck för vanlig anständighet, att avvisningarna sker på ett så människovärdigt sätt som möjligt. De senaste veckornas protester mot Reva har knappast riktat sig mot det faktum att människor måste lämna landet. Snarare har de varit uttryck för en djupt känd fruktan för att Sverige avhumaniseras.