Signerat – Erik Helmerson.
Bor vi i en bubbla? Är de stigande bostadspriserna i kombination med den ökande utlåningen exakt de förutsättningar som behövs för att bostadsbubblan ska blåsas upp som luftskeppet Hindenburg?
Och är den senaste tidens räntehöjning tillsammans med fortsatt stigande priser just den pyrande gnista som kan få Bostads-Hindenburg att explodera och störta mot marken?
När några av bostadsmarknadens skarpaste slipsar och scarfar i går samlades för att dryfta frågan på ett SNS-seminarium var svaret nej. Vi har ingen bostadsbubbla.
Bakgrund till seminariet var Riksbankens nya utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden som kom fram till samma svar, om än med reservationer.
Det finns naturliga förklaringar – ökade inkomster, låg ränta – bakom de stigande priserna. Men: De naturliga förklaringarna kanske inte i sig är rimliga.
Svenska banker är väl förberedda inför sjunkande bostadspriser och kommer inte att kollapsa som i USA och Irland. Men: De utländska investerarna kan bli nervösa och fly från bankerna.
Riksbanken drar i utredningen slutsatser som är lika svenskt lagomtråkiga som vettiga. Även om risken inte är akut i dag måste vi förebygga framtida kriser. En preliminär undersökning visar att en sådan åtgärd redan gett resultat, nämligen det lånetak som infördes av Finansinspektionen i höstas. Bankerna säger sig nu ha blivit mer restriktiva, de predikar amortering för kunderna och ser en minskning av efterfrågan på riktigt stora lån.
Livrem och hängslen på, alltså. Det är en försiktighet som känns nödvändig. Det enda man vet om bubblor är att de föregås av en stor skara experter som förnekar att de finns.
”I dag är det annorlunda”, sade en av seminariedeltagarna apropå den stora bostadskrisen i början av 1990-talet. Av en ren slump bär en av de mer kända böckerna om 800 år av finansbubblor titeln ”This time is different”.