Ledare

Bye, bye Lundsberg

Lek med tanken att Lundsbergs riksinternat hade haft en helt annan prägel. Att skolan legat i ett miljonprogramområde och kanske varit muslimsk. Eller i Uppsala med koppling till Livets ord.

Lek med tanken att de ljusskygga invigningsritualerna och den strukturella pennalismen klätts i religiös eller någon form av andlig skepnad. Vem tror då att skolan inte skulle ha varit stängd och jämnad med marken för länge sedan?

Det var således utmärkt att Skol­inspektionen efter helgens strykjärnsmisshandel av en 14- och 15-åring beslöt att stänga skolan. Generaldirektör Ann-Marie Begler förklarade vid en presskonferens att skolan inte kan svara för elevernas säkerhet.

Resonemanget är vattentätt. Ändå tror jag att det var många som liksom jag överraskades av att man faktiskt sköt skarpt mot denna överklassinstitution. När jag går igenom artiklar och telegram från de senaste dagarna får jag intrycket att inte minst skolan själv och dess ledning lugnt promenerat vidare ovan molnen i förvissningen om att alla von och af på något vis gör dem onåbara för modern jordisk lagstiftning.

I ett av de första TT-telegrammen, när misshandeln blivit känd genom att en av pojkarna förts till sjukhus, uttalar sig styrelseledamoten Ulf Rehnmark. Han berättar att styrelsen hade sammanträtt och beslutat att inte stänga av de nio barnmisshandlarna från skolan. Det är sen måndagskväll och enligt Ulf Rehnmark ”business as usual”. Ingen tycks ens ha övervägt att ställa sin plats till förfogande.

Dagen efter är beskedet att de nio eleverna trots allt skickas hem. ”Vi ser väldigt allvarligt på det som skett. Nio elever har möjligen gjort saker som inte är tillåtna enligt vårt regelverk. Men nu ska vi gå vidare och se vilket ansvar vuxenvärlden har i det här”, säger Ulf Rehnmark.

Inte tillåtna enligt vårt regelverk? Att bränna barn är förbjudet i lag och vad det står i Lundsbergs regelbok är helt ointressant. Och vilken vuxenvärld är det som har ansvar? Ja, inte är det min i alla fall. Det är Lundsbergs: det vill säga rektor, skolledning, styrelse och föräldrar.

Det är utmärkt om de som är ansvariga till sist också får axla ansvaret. Även om de försöker smeta ut det på oss som aldrig betraktat dessa människoföraktande ritualer som finfina karaktärsdanande traditioner.