Mitt DN
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt

Debatt: Historien om Timbro speglar hatet mot liberalismen

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Signerat – Erik Helmerson.

Signerat – Erik Helmerson.

Timbro har länge varit ett blått skynke för vänstern. Historien om tankesmedjan, och om näringslivets kontroversiella opinionsbildning, skildras i en ny bok, ”Hatets och illviljans kolportörer” av Lars Anders Johansson på Timbros eget förlag.

Bokens största förtjänst är att den påminner oss om det samhällsklimat som rådde under åren då näringslivets informationsstrategi tog form. Den insikten är nödvändig för att förstå hur Timbro kunde – och fortfarande kan – skapa sådan vänstervrede.

Annons:

Vi talar om ett 1970-tal då samhällsdebatten fördes på extremvänsterns villkor. Marxistisk teori lärdes ut på universiteten och på kultursidorna huserade skribenter med politiska förebilder i Kina, Vietnam och Albanien.

Socialdemokraterna hade, med kommunisterna som stöd, styrt Sverige i decennier. Revolutionen stod inte på S-agendan, men för att blidka vänster­opinionen adopterade företrädare för partiet även dess mer extrema retorik.

Arbetsgivarnas ideologioffensiv, med Timbro i spetsen, var en motreaktion på tidsandan. Kärnan i budskapet var ett försvar för äganderätt, sänkt skattetryck och ökad valfrihet. Detta är sakfrågor som man kan vara för eller emot – men det absurda som tydliggörs i boken är det massiva hat som idéerna mötte. Och det extrema ordvalet, inte minst från etablerat S-håll.

Några axplock bland många: Timbro innebar ”en spektakulär krigsförklaring”. Det handlade om ”en ideologi långt ute på den politiska högerkanten”. Demonstrationen mot löntagarfonderna 1983 vittnade om ”hat och illvilja”. Timbrogrundaren Sture Eskilsson var ”en patologisk sossehatare”.

Att jämföra liberaler med nazister var ett vanligt tema. 1991 skrev Göran Greider i DN att samma idéer uttrycktes på Timbromöten som ”på skinheadsens fritidsgård”.

I dessa tider då vi gärna talar om retorikens betydelse för extrema yttringar vore det klädsamt om en eller annan vänsterdebattör kände viss ånger för vad som sades för ett par decennier sedan. Och ställde sig frågan om Sverige, nu när många av Timbros idéer blivit allmängods till och med inom S, verkligen tagit ett patologiskt, hatiskt och illvilligt kliv ut på politikens högerkant.

Kommentarer (20)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

ross
Foto:Michael Sandberg/USA-marinen, Wikimedia Commons

 ”Agerade aggressivt.” Nära ryskt territorialvatten i Svarta havet. 142  29 tweets  113 rekommendationer  0 rekommendationer

berlusconi
Foto:AP

Vilsen Silvio Berlusconi ställde upp för fel borgmästarkandidat.  Läs mer.

 Testa din IQ. Mensas provkonstruktör har tagit fram ett intelligenstest för DN:s läsare. 1514  39 tweets  1471 rekommendationer  4 rekommendationer

einstein_488
Foto:TT
Annons:

 I fotbollens division 3. Linjemannen mordhotades. 13  3 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

MW
Foto:Nicklas Thegerström

 Utrikesministern: Nu vill vi veta varför de här personerna svartlistats. 195  15 tweets  179 rekommendationer  1 rekommendationer

 Därför svartlistades svenskarna. Ex-ambassadör förklarar. 47  16 tweets  31 rekommendationer  0 rekommendationer

 Husbråk på Lidingö. Därför kan rikskronofogden vara med. 3  3 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:

Lokala nyheter

 Uppdatera DN:s app! Få pushnotiser från din ort.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: