Signerat - Hanne Kjöller.
I kväll premiärvisas ”Ebbe – the movie” på Zita i Stockholm. Jag har fått tjuvkika och kan avslöja för er andra att det är underhållande och informativa 90 minuter filmmakarna Karin af Klintberg och Jane Magnusson erbjuder tittarna.
Frågan varför man gör en film om Ebbe Carlsson faller platt till marken så fort filmen rullar i gång. Det mest uppenbara svaret, att han är en del av svensk politisk historia, räcker inte. Filmen är så mycket mer än så: ett tidsdokument som förutom att reflektera den politiska kulturen också reflekterar tidsandan, inte minst synen på hiv och homosexualitet. Därutöver erbjuder Ebbe Carlsson en karaktär som är så utstuderad att ingen manusförfattare skulle kunna komma på den, som någon säger i filmen.
Efter förhandsvisningen ställs den fråga som säkert många av oss hade i tankarna. Varifrån fick Ebbe Carlsson det till synes närmast monstruösa självförtroendet? Hur kunde han manipulera sin omvärld som han gjorde?
Men när jag lämnar bion funderar jag på om det mest intressanta ändå inte är de psykologiska mekanismerna hos alla som lät sig svepas med. Vad signalerar Ebbe Carlsson när han tar med sig en livvakt när han besöker dåvarande justitieministern Anna-Greta Leijon och ber om det rekommendationsbrev som senare blev hennes fall? Blotta närvaron av en livvakt säger massor utan att Ebbe Carlsson behöver säga något själv. Den säger att Carlsson har rikspolischefens stöd, att han är något viktigt på spåren eftersom hans liv är hotat och att rikspolischefen förstått det. Då måste förstås justitieministern också förstå det och göra det som krävs för att Ebbe Carlsson ska kunna fullfölja sitt otroligt viktiga uppdrag. Alla vill vara med i det vinnande laget. Få av oss är bättre eller klokare människor än de som omgav Ebbe Carlsson. Därför säger filmen något om de flesta av oss.
Det enda trista med verket och den efterföljande debatten på förhandsvisningen var att af Klintberg och Magnusson inte var storsinta nog att ge Anders Isaksson det erkännande han tveklöst förtjänar. Han har med sin bok ”Ebbe – mannen som blev en affär” i praktiken skrivit manus till filmen. Ett ord, en liten rad om detta hade varit på sin plats.