Det finns två helt olika sätt att beskriva Europeiska centralbankens facit under skuldkrisen. Enligt det ena har ECB varit kreativt och tagit ett ansvar politikerna inte klarat av. Den andra bilden är att ECB avlägsnat sig från sina egna regler och hamnat på ett sluttande plan som leder till att oberoendet förstörs.

Båda påståendena rymmer sanning, men motsättningen mellan dem vållar en allt djupare konflikt inom banken. Tysken Jürgen Stark hoppade i fredags av från det styrande ECB-rådet, och alla vet skälet: han är motståndare till stödköpen av krisländers statsobligationer. I februari lämnade en annan tysk rådet av samma anledning.

ECB började köpa grekiska statsobligationer i maj 2010, och fortsatte med irländska och portugisiska. En helt ny nivå nåddes i somras, när banken också gav sig in på Italiens och Spaniens obligationsmarknader. Det blev droppen för Jürgen Stark. För något sådant var aldrig meningen, ECB skulle ägna sig åt räntor och inflation.

Generellt har banken glidit in i en mer politisk roll. ECB-chefen Jean-Claude Trichet profilerade sig hårt mot en nedskrivning av Greklands skulder. Eftersom ECB hunnit bli en av de största innehavarna av grekiska statsobligationer skulle banken drabbas av förluster. En statsbankrutt kan knappast undvikas i alla fall, och det hade varit billigare att ta tag i skuldberget tidigare.

Trichet uttalar sig samtidigt för snabba steg mot en finanspolitisk union. När ECB köpte italienska obligationer ställdes dessutom krav på regeringens sparpaket, vilket minst sagt är att tänja mandatet. I höst tar italienaren Mario Draghi över efter Trichet; kan ECB då fortsätta att hålla Roms obligationsräntor nere?

Tre av fyra tyskar säger nej till mer nödlån till Grekland. Det jäser i regeringspartierna mot eurokrispolitiken. Starks avhopp stärker de kretsar som tycker att sydeuropéerna har tagit över centralbanken.

Den tyska regeringen tänker ersätta Jürgen Stark med en svagare sort. Fast även om det blir enklare att ta kontroversiella beslut har ECB:s förtroende i Tyskland fått en törn. Inte blir det lättare att få tyskarna att hålla tyst och betala.