Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Egypten: Religiös lag ödesfråga i folkomröstningen

Signerat – Erik Helmerson.

Den 12 oktober kunde egyptier i exil börja registrera sig för nästa folkomröstning. Denna ska behandla landets nya konstitution. Men när själva valet verkligen ska ske är oklart. Liksom vad egyptierna ska rösta om.

Arbetet med att ta fram den nya grundlagen leds av Amr Moussa, den störtade diktatorn Hosni Mubaraks utrikesminister. I en intervju meddelade han nyligen att ett första utkast till konstitutionstext skulle presenteras denna vecka. Ett slutgiltigt förslag kan enligt Moussa stå klart i slutet av november, varpå egyptierna kan gå till valbåsen.

Enkel kommer proceduren inte att bli. Den präglas redan av motstridiga uppgifter och osäkerhet.

Vad menade till exempel landets nuvarande farao, generalen Abdulfattah al-Sisi, med att hans egen ställning som försvarsminister skulle garanteras i den nya grundlagen? Det är vad han påstås ha sagt på en inspelning som publicerats i egyptisk press.

Moussa fick omedelbart gå ut och poängtera att grundlagen kommer att behandla ”institutioner snarare än individer”. Å andra sidan lär den för tillfället mycket populäre al-Sisi ändå ställa upp i presidentvalet. Frågan är vad som händer när folket tröttnar på honom som de tröttnade på president Mursi. Den egyptiska militären är förutsägbar såtillvida att den aldrig släpper ifrån sig en kvadratcentimeter makt i onödan.

Nu har ett första utkast till grundlag utarbetats, och detta behandlas av en 50 personer stark församling som ska presentera det slutliga förslaget.

En av de stora tvistefrågorna är ställningen för islam som grundpelare för den egyptiska staten och rättsväsendet. Hur ska man till exempel behandla artiklarna 2 och 219 i den existerande konstitutionen, de som slår fast att islamisk sharia ska vara primär i lagstiftningen?

Under Mursi formulerades dessutom artikel 219 om till att lyfta fram sunniislam som rådande tankegods, vilket upprört och oroat både landets shiiter och internationella betraktare.

Nu, i arbetet med den nya konstitutionen, är den religiösa lagen åter i blickfånget. Kritiker hävdar att framför allt artikel 219 bidrar till splittring och religiösa motsättningar.

Just tolkningen av sharia är – och kommer än mer att bli – en vattendelare för hela den muslimska världen. Det är lätt att säga att religiösa lagar alltid är oförenliga med en fungerande rättstat. Å andra sidan är det få som ifrågasätter formuleringar som att ”västeuropeisk lagstiftning lutar sig mot judisk/kristen etik”.

Sharia är i sina värsta tolkningar en styggelse som tar sig uttryck i steningar, hängningar, stympningar och ett vedervärdigt kvinnoförtryck. Den stora frågan är om sharia kan moderniseras och förenas med demokrati och rättssäkerhet – och i så fall hur.

Ett försök till svar ges av en rörelse som ännu inte fått mycket publicitet i väst. I Jordanien har moderata islamister under namnet ”Zamzam-initiativet” utmanat Muslimska brödraskapet med en ny vision av religionen.

En av talesmännen, Rahil Gharaibeh, beskriver på sajten al-Monitor rörelsens mål: ”Förnya den islamiska diskursen (...) och understryka religiös, politisk och etnisk pluralism”. Zamzam-förespråkarna skulle aldrig ta avstånd från sin muslimska identitet men vill undersöka dess möjligheter till utveckling i takt med tiden.

Zamzam-rörelsen är inte stor, men Muslimska brödraskapet i Jordanien rapporteras betrakta den med skepsis och nervositet. Det är ett gott tecken.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.