Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

En bekant retorik

Förintelsens minnesdag: Motstånd är mer än att bara minnas.

Ibland får man bara nog. Vem var egentligen denne Leif, vars mejl innehöll följande klagomål på en Svenska Dagbladet-artikel (20/1) om hyresgäster i Rinkeby:

För dom tar ju inte bara med sig sin analfabetismen utan hela sin brist på kultur och kunskap,men väl vägglöss hårlöss och kakerlacker och som på bilden sin nedgörande effekt på våra bostäder . På bilden står en svart fan och klagar på att skåpdörrarna ”ramlat ner ”.

Lite snabb nätresearch senare och jag hade svaret: Sverigedemokraternas gruppledare i Knivsta kommun. Inte hade han fått några reprimander, skrattade han när jag ringde upp i går.

Leif hör inte till undantagen i partiet. Listan över sverigedemokrater som uttryckt grovt rasistiska åsikter skulle kunna gå som DN-följetong året ut.

I Värmland bestämde sig tingsrätten i förra veckan för att sparka en av SD utsedd nämndeman, som skickat antisemitiska mejl till en partikollega. Nämndemannen är fortfarande medlem i partiet.

I höstas väckte ett uttalande från SD:s toppnamn i Trollhättan uppståndelse. En del invandrare präglas av en aggressiv gen, trodde sverigedemokraten. Mannen sitter tryggt kvar som gruppledare för SD Trollhättan. På sin blogg hetsar han mot romer och länkar till högerextrema webbsajter.

När Jimmie Åkesson i BBC Hardtalk (25/1) hävdar att andra svenska partier har liknande problem talar han mot bättre vetande. Efter att programmet sänts skrev han på Twitter: ”Jag tror att nya partier som utmanar etablissemanget lockar en del stollar och haverister men att det är ett övergående problem.”

Men efter två decennier är SD inte längre ett nytt parti. Däremot är det inte omöjligt att det hårt toppstyrda partiet lär sig att hålla de lokala rasbiologerna i schack. När jag försökte intervjua sverigedemokrater i Borlänge i vintras fick jag veta att endast den lokala ledaren uttalade sig i medier. I hennes frånvaro var det munkavle som gällde.

Åkesson har sagt att det inte finns någon tolerans för rasistiska uttalanden i partiet. Men i praktiken händer ingenting. Avslöjandena rinner av SD som vatten på en gås. Ofta behöver företrädarna ifråga inte ens avgå. Det räcker att ligga lågt ett tag. Vi journalister är medskyldiga. Att medierna skulle behandla SD som andra partier är nonsens. Incidenter som skulle ha lett till skandal hos Socialdemokraterna eller Moderaterna följs sällan upp när de sker hos SD.

Ett mer övergripande problem är att vi nu bara pratar om den vulgära rasismen. Men den i dag mest framgångsrika rasismen, islamofobin, är fast förankrad till och med i partitoppen. I SD:s partisekreterare Björn Söders värld, riskerar en islamisk revolution likt den i Iran 1979 att ske även i Sverige. Oftast vet de dock att linda in sin intolerans i termer som ”kulturella skillnader”.

Det tjänar ingenting till att utmåla sverigedemokrater som obotligt onda monster. Men varken SD:s representanter eller deras väljare får omyndigförklaras. Få kan ha undgått att partiets drivkraft är främlingsfientlighet. Lika illa är att se partiet för vad det är – men välja att plocka politiska poänger genom att anpassa sin agenda efter rasisterna.

I dag, årsdagen för Auschwitz befrielse 1945, uppmanar Sverigedemokraterna sina medlemmar att högtidlighålla minnet av Förintelsen. Numera har partiet till och med judiska representanter vars minne är selektivt nog för att hetsa mot muslimer med liknande retorik som på 1930-talet.

I BBC-programmet Hardtalk påstår Jimmie Åkesson att hans parti vill ha ett tryggt, öppet och tolerant samhälle. Gå inte på Sverigedemokraternas propaganda. Föraktet för invandrare och muslimer kommer för överskådlig framtid att ligga partiet varmare om hjärtat än empati och tolerans.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.