Berlinmuren har fallit, avregleringar har svept över världen men den svenska hyresregleringen står ännu stadigt och minner om planekonomiskt tänkande från en svunnen tid. Men sprickorna blir fler i den mur som hindrar en större rörlighet på bostadsmarknaden.
Bruksvärdesystemet, själva kärnan i hyresregleringen, är på väg att luckras upp. Mindre, otillräckliga ändringar har gjorts under senare år. Hyressättningen i nyproduktion har blivit något friare. Och läget har fått litet större betydelse för hyrans storlek.
Nu meddelar Hyresgästföreningen i Stockholm (DN 25/1) att bostäder i eftertraktade områden ska få kosta mer. Det är en omvändelse under galgen. Med så kallad systematisk hyressättning, som ska grunda sig på hyresgästernas syn på kvaliteten i boendet, ska de som vill öppna för marknadshyror motas i grinden.
Det är bra att Hyresgästföreningen backar. Men deras reträtt är otillräcklig och kommer för sent, som så ofta när starka intressen försöker bevara något som sedan länge havererat.
Den nuvarande ordningen har orimliga och orättvisa konsekvenser. Lägenheter ransoneras via kösystem med gräddfiler för dem med särskilda kontakter. I områden som Stockholms innerstad skapas en svart marknad där ofta välbeställda hyresgäster kan göra vinst av underprissatta hyror. Ett annat sätt att få ut kapitalvärdet för hyresrätten är att ombilda den till bostadsrätt. Därför försvinner hyresrätterna i snabb takt innanför tullarna.
En genomgripande reform är nödvändig. Inslaget av marknadshyror måste bli klart större, men inte utan besittningsskydd för hyresgästen.
I mars ska statliga Allmännytte-utredningen redovisa sin översyn av de kommunala bostadsbolagens hyresnormerande roll. Det lär inte bli den murbräcka som fäller hyresregleringen - men sprickorna kan vidgas.