Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Att SD jublar betyder inte att domen är fel

Lämplig uniform – om du är religiös ledare.
Lämplig uniform – om du är religiös ledare. Foto: Robert Ghement/AP

EU-domen om religiös neutralitet på jobbet är fullt rimlig. Det förändras inte av att den applåderas av islamofober. 

Veckans utslag i EU-domstolen är inte helt enkelt att begripa. Lättast kan den kanske sammanfattas så här: Det är inte nödvändigtvis diskriminering när en arbetsgivare kräver att en anställd inte bär muslimsk huvudduk. Men det är diskriminering om inte alla religioner, filosofier eller politiska åsikter behandlas likadant.

Domen är högst rimlig. Som anställd är du inte längre en privatperson, du har att anpassa dig efter en lång rad krav som arbetsgivaren ställer. Dit hör att du inte kan se ut som du vill under arbetstid eftersom du i någon mån representerar företaget.

Det finns många skäl att vara lyhörd och försiktig i debatten om religiösa symboler. Naturligtvis kommer frågan att utnyttjas av islamofobiska krafter. Mycket riktigt var det många som jublade och såg domen som ett rent slöjförbud, vilket den alltså inte är.

Men den som vill kritisera EU-domstolens beslut måste göra det på ett betydligt bättre sätt än vad vänsterpartisten Rossana Dinamarca gjorde i Aktuellt på tisdagskvällen.

"Vi ska inte ha ett samhälle där arbetsgivare bestämmer vad vi ska ha på oss", sa hon och tycktes bara vilja göra undantag för "säkerhet och hygien". Men ett sådant samhälle har vi redan och har väl alltid haft. Det är klart att våra arbetsgivare redan nu till viss del styr vad vi har på oss.

Det handlar inte bara om uniformsyrken. Jag undrar till exempel vad som skulle hända om en tjänsteman på Vänsterpartiets kansli dök upp med ett SD-märke på kavajslaget. Jobbar du på Migrationsverket kanske du inte ska ha synliga religiösa symboler när du träffar människor som flytt undan till exempel religiöst förtryck, eller som är rädda för att inte behandlas opartiskt av den som ska bestämma över deras framtid. Om du är anställd på en ungdomsmottagning och träffar unga gravida kvinnor, eller hbtq-personer, kanske du inte ska bära en tröja med en bild av påven eller ens ett synligt krucifix?

Att kläder kan vara starkt laddade vet Rossana Dinamarca bättre än de flesta. Det var hon som för ett par år sedan markerade mot den sverigedemokratiske andre vice talmannen Björn Söder med en t-shirt vars text löd "SD = rasister".

Anmälningarna till EU-domstolen handlar inte om män som burit kors eller kippa utan om kvinnor som burit slöja, sa Dinamarca vidare. Och det är korrekt för anmälan – men sannerligen inte för beslutet. Domstolen poängterar gång på gång att arbetsgivare, om de har en policy för religiös klädsel och symboler, måste vara strikt neutrala, att särbehandling av någon religion eller åsikt är totalförbjudet.

"Vilken annan grupp är det man sedan tänker gömma undan, det här är så klart bara första steget", sa Dinamarca och undrade retoriskt om det i fortsättningen ska handla om till exempel transpersoner eller svarta.

Att kläder kan vara starkt laddade vet Rossana Dinamarca bättre än de flesta.

Och det är ett vanligt knep att dra någons argumentation in absurdum och sedan angripa absurditeten. Men samma försåtliga teknik går att använda åt båda håll: Vilka andra symboler är det som arbetsgivaren aldrig ska ha rätt att stoppa? Hakkors? IS-tröjor? "Man kan inte jämställa hakkors med huvuddukar och krucifix", tänker någon omedelbart, och då är mitt svar att man i så fall inte heller bör jämställa ett religiöst och politiskt neutralt domslut med en brinnande vilja att "gömma undan" mörkhyade.

EU-domen är dock långt ifrån oproblematisk. Det finns en politisk kontext där den kommer att användas. Rossana Dinamarca bemöttes i Aktuellt av SD:s Paula Bieler, som försökte låtsas som att partiet inte alls var intresserat av att främst klämma åt muslimer. Det är inte det minsta trovärdigt. Men att SD och islamofobiska grupper applåderar domen betyder inte i sig att den är felaktig.

Dessutom: att det är juridiskt tillåtet att säga nej till religiösa symboler betyder inte att det alltid är moraliskt riktigt. Visst kan man se en risk att EU-domen underblåser fördomar mot religiösa människor i allmänhet och muslimer i synnerhet. En inställning som inte är ovanlig i dag går ungefär ut på att "man ska slippa" det ena och andra i vardagen. I det sammanhanget nämns ofta andra människors religiositet. Det är inget hållbart argument i ett öppet samhälle. Arbetsgivare har allt att vinna på att gå i bräschen och visa en tolerant attityd till sina anställda.

Man kan kräva av troende att de visar stor hänsyn gentemot sin sekulära omgivning. Samma inställning bör gälla åt andra hållet.

Men visst ska arbetsgivaren i vissa fall ha rätt att säga "var hur religiös du vill, men manifestera det inte på just detta sätt på just denna arbetsplats".

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.