Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

De hånades som islamofober – men fick rätt

Den i Bryssel terrormisstänkte Osama Krayem är 23 år gammal, född och uppvuxen i Malmöstadsdelen Rosengård, skriver TT. Byrån hade förmodligen kunnat lägga till: och radikaliserad.

Det har funnits flera varningsflaggor för radikaliseringsrisken i utsatta områden som Rosengård. En av de tydligaste kom från Magnus Ranstorp och Josefine Dos Santos som låg bakom rapporten ”Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesbild från Malmö” år 2009. Som tack överöstes Ranstorp och Dos Santos med en skur av ovett.

Den som skrek gällast var Jan Guillou. Han återkom i flera krönikor till rapporten, ofta med variationer på samma formulering: ”När (dåvarande ministern Nyamko Sabuni) städslar den notoriske terroristexperten Magnus Ranstorp till att undersöka om det finns farliga islamister i Rosengård så kommer han självklart att leverera ett svar som kunde ha skrivits av Sverigedemokraterna.”

I Expressen skrev företrädare för Vänsterpartiet om att ”man med hjälp av mycket tveksamma metoder svartmålar Rosengård och driver politisk häxjakt mot väl valda delar av befolkningen”. Av Petter Larsson i Aftonbladet kom kritik för att man försökte undersöka ett ”diffust förstadium” till faktiska hot, som om det hade varit mycket bättre att visslande vänta tills hoten satts i verket.

Allra längst gick förstås *trumvirvel*: Masoud Kamali, akademikern som är mest känd för att helt ha avfärdat fenomenet hedersvåld. I Aftonbladet konstaterade han att rapporten var regeringens sätt att ”demonisera muslimer och förstärka stigmatiseringen”.

Men det som slår en när man går tillbaka till 2009 är inte bara hur mycket avsky och raljans som mötte Ranstorp och Dos Santos utan också hur rätt de hade. Rapporten var långt före sin tid, på många punkter. Mycket av det som den hånades för är allmänkunskap nu.

Vad som väckte mest ilska var inte slutsatserna utan metodiken. Ranstorp och Dos Santos hade använt intervjuer, vilket, påpekade kritikerna, aldrig hade hållit som akademiskt arbete. Att det inte var ett sådant utan just en lägesrapport var mindre viktigt.

Ett vanligt sätt att tysta en meningsmotståndare är att sikta in sig på en detalj och strunta i helheten. Här fungerade det. Efter att man använt stora artilleriet mot rapportens metodik blev det tyst på fronten. Kanske är detta en bidragande orsak till att en svensk i dag är gripen i Bryssel, misstänkt för terrorbrott.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.