Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Erik Helmerson: Låt flyktingarna läsa Astrid Lindgren

Vad kommer den stora invandringen att få för effekter på den nordiska gemenskapen – och på den nordiska litteraturen? Frågan lyftes på onsdagen på Kulturhuset i Stockholm.

Den lär inte bli mindre aktuell i flyktingkrisens spår; folken i våra länder har präglats av en lång gemensam historia av samarbete, krig, korsande av gränser, kulturutbyte, import och export. Det är högst naturligt att de som flyttar hit inte känner samma samhörighet. Så hur kommer denna så värdefulla gemenskap att påverkas?

Att det redan finns skillnader mellan vilka böcker som skrivs i de olika nordiska länderna slogs tidigt fast. Danskar, norrmän, finnar och islänningar har erfarenheter av krig och ockupation som vi svenskar saknar. Så är också grannlitteraturen mer intresserad av historia och omvärld. Den svenska skådar inåt, mot sin egen navel.

En spaning blir att höstvintern 2015 kommer att ge upphov till en rik flora av skandinavisk litteratur där flykten och anpassningen till det nya landet står i centrum. En utvandrarsvit där Sverige är mål, inte startpunkt.

Samtalet på Kulturhuset brände till när det famösa k-ordet nämndes: kanon med betoning på den första stavelsen. Den ploppar upp regelbundet, diskussionen om ifall vi bör upprätta en sorts svensk kulturkanon. Ofta åtföljd av fnysanden och hyttande fingrar som pekar på hur förtryckande den vore.

”Den svenska kulturdiskussionen är så begreppsfixerad, själva ordet kanon är ett rött skynke”, suckade en av panelisterna, DN Kulturs Åsa Beckman.

En annan, den finlandssvenske poeten Oscar Rossi, fyllde i: ”Det är skillnad om vi använder en kanon för att bygga eller tolka nationen Sverige”.

Och då föll det på plats för mig. Om jag skulle fly över gränser och hav till en märklig plats där folk syns göra det mesta bakvänt: Vore då inte litteraturen ett lysande sätt att åtminstone börja lära känna dem?

Snabböversätt Astrid Lindgren, Vil­helm Moberg, Marianne Fredriksson och Jonas Hassen Khemiri till arabiska, tigrinska, somaliska och pashto och distribuera dem fritt på alla asylboenden. Och släng för gemenskapens skull med några nordiska kolleger: Knausgård, Blixen, Oksanen, Laxness...

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.