Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Ta lärdom av isländska badhus

Vill ni få folk att uppföra sig på badhusen? Sätt ner foten och sluta dilla om att alla egentligen vill göra rätt, föreslår Erik Helmerson.

En TT-text från slutet av veckan, även publicerad i DN, gör gällande att landets simhallar nu under sportlovet tar ”krafttag mot snusket”.

Det hela handlar om att många badgäster inte tvättar sig tillräckligt innan de hoppar i bassängen. ”En ordentlig dusch och välschamponerat hår ska det vara” – inte en pliktskyldig avsköljning med badkläder på.

Så hur kommer dessa krafttag att ta sig fysiskt uttryck? Frågan går till Sundstabadet i Karlstad. Där delar man ut tvättsvampar.

”Vi har också stora behållare med tvål mitt i duschrummen. Jag tror att alla besökare i grunden vill göra rätt, men de kan behöva en konkret påminnelse. Där ligger vårt fokus, att upplysa om fördelarna”, säger badets verksamhetschef till TT.

Här tillåter jag mig att anmäla en avvikande uppfattning. Jag tror inte alls att alla besökare vill göra rätt. Jag tror att många vill göra som de har lust – kanske i synnerhet yngre män i grupp, så brukar det vara. Och då båtar det föga att ”upplysa om fördelarna”.

Låt mig berätta hur detta fungerar i ett annat land jag har erfarenhet av, Island. Det måste vara bassängbadandets flaggnation nummer ett. Varje isländsk by sägs innehålla tre saker: en protestantisk kyrka, en bensinmack och en bassäng. Gärna utomhus. Där dryftar islänningarna stillsamt livets väsentligheter medan kvällen kyler på och norrskenet sprakar.

Vid större anläggningar finns skyltar i omklädningsrummen om vad som gäller. Alla som badar måste duscha nakna och tvåla in sig noggrant. Silhuetter av människokroppen visar de viktigaste tvålområdena: under armarna, håret och de kroppsdelar för vilka det finns särskilt många synonymer.

Men anta att någon struntar i de tydliga reglerna? Då får hen inte bada. Det finns personal i duschrummen som kollar, samtidigt som de håller rent, besvarar frågor och ser till att allt flyter smidigt i vattnet. Det finns inte på Islandskartan att någon skulle släppas ner i poolen utan noggrann tvagning.

Nu vet jag av erfarenhet att den som skriver om ämnen som dessa kommer att få svar som handlar om invandring. Det är förstås skillnad i det ”mångkulturellt berikade” Sverige och så vidare och PK-eliten och dess moster.

Då kan jag svara att ungefär 9,5 procent av den isländska befolkningen är första eller andra generationens invandrare, enligt siffror från Fjölmenningarsetur, som arbetar med information om och till nya islänningar.

Dessutom tar landet nu emot över en miljon turister årligen – ganska exakt tre gånger Islands befolkning.

Många av dessa ovana besökare – inte minst amerikanerna – tycker förstås att det är extremt genant och obehagligt att klä av och tvåla in sig inför främlingar. En del blir till och med förolämpade. Men vet ni: de gör det ändå. För att de måste. För att det är reglerna. Annars får de ju inte bada.

Troligtvis inser de också att det är värt det, för det är sannerligen inget ohemult pris att betala.

I Sverige anses det dock vara ”krafttag” att ställa fram en korg med tvättsvampar. Här är det problematiskt att säga ifrån när någon beter sig illa. Någon kan bli ledsen om hen inte på egna villkor får utöva sin mänskliga rättighet att bada i bassäng.

Men märkligt nog verkar besökarna på badhusen i Reykjavik och Akureyri inte kränkta alls. Möjligtvis skriver de en munter uppdatering på Facebook: ”Vet ni vad de knäppa islänningarna har bestämt?!”

Det är många problem som går att lösa om man verkligen vill. Sätt bara ner foten, sluta flacka med blicken och dilla om tvättsvampar och om att alla egentligen vill göra rätt.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.