Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Erik Helmerson: Tala om juridik – inte om SD

Sverigedemokraternas framgångar gör att partiet fått flera nämndemän, inte minst i landets fyra migrationsdomstolar, rapporterar Ekot.

Detta ”riskerar att undergräva förtroendet för migrationsdomstolarna”, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. En advokat i Luleå går ännu längre och anser att bara misstanken att en nämndeman är SD:are kan skapa oro hos den som ska få sin sak prövad i domstolen.

Det är bra att frågan om de politiska nämndemännen blir väckt igen. Men synd att det, som så ofta, är just SD-problematiken som aktualiserar den. Det juridiska systemet måste vara så robust att det står helt fritt från politiska trender och uppblossande folkopinioner. Om vi petar i det ska inte anledningen vara att riksdagens sammansättning förändrats, och i synnerhet inte för att diskriminera ett särskilt parti.

Diskussionen rör rättssäkerhetens kärna. Hur ska samhället ges tillräckligt inflytande över juridiken – utan att domstolarnas självständighet urholkas till förmån för den politiska sfären?

Problemen med politiskt tillsatta nämndemän är flera. Systemet härstammar från en era då partierna verkligen hade karaktären av breda folkrörelser, men den tiden är förbi. Det ökar risken för ett politiserat rättsväsende, särskilt om nämndemännen känner att de går in i rättssalen som representanter för ett parti eller en ideologi.

Den stora frågan är vad vi ska ha i stället. Ett perfekt system finns inte. Hur ska vi till exempel någonsin kunna försäkra oss mot att lekmännen i ett våldtäktsmål inte har kraftiga fördomar mot kvinnor? Eller män?

För ett par år sedan undersökte Justitiedepartementet behovet av förändring. Då förordade Advokatsamfundet att ansvaret för att välja nämndemän skulle ligga på länsstyrelserna ”efter nominering från politiska partier och andra organisationer”. Är det värt att dra i gång en stor reform om resultatet blir en så marginell förändring?

Ett alternativ är förstås att införa en obligatorisk jurytjänstgöring för alla medborgare.

Det är fullt möjligt att dagens nämndemanssystem nått vägs ände. Men den diskussionen är för viktig för att glida i väg och plötsligt börja handla om Sverigedemokraterna.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.