Den som lyssnade på SR Norrbotten i går fick veta följande: ”Kommunerna slappa inför EU-valet”. SR Väst hade rubriken ”Dålig information om EU-valet”.
Dessa inslag var lokala uppföljningar till den enkät Dagens eko hade gjort i Kommun-Sverige. Där var nyheten att ”drygt hälften av landets kommuner har beslutat att inte satsa några pengar på att få fler att gå och rösta”.
Sveriges Radios val av grundtes är intressant, att det är en kommunal sak att lägga skattemedel på att få medborgarna att rösta i EU-valet. De kunde lika gärna valt motsatta vinkeln, att knappt hälften av kommunerna lägger pengar på EU-kampanjande trots att det inte är kommunernas ansvarsområde utan partiernas. Det hade varit en rimligare ståndpunkt.
Att mobilisera till val är partiernas plikt. Och de får bra betalt för sin verksamhet. Riksdagen delar ut 164 miljoner kronor i år i stöd till partiernas riksorganisationer. Kommunernas partistöd uppgick till 348 miljoner 2006 och lär inte ha krympt sedan dess. Landstingen betalade ut 231 miljoner i fjol.
Här får partierna sisådär 750 miljoner att dela på. Per år. Men det slutar inte där. För de får också betalt för politiska sekreterare och annat. Enligt en utredning från i fjol, gjord på Konstitutionsutskottets begäran, tillkommer drygt 100 miljoner till i kommunerna och lika mycket i landstingen. Riksdagspartierna får ytterligare 250 miljoner av staten. Dessutom finns det något som heter medlemsavgifter.
Det politiska systemet saknar inte pekuniärt kapital. Däremot saknar det förtroendekapital i EU-valet. Men det kan inget skattebetalt kommuntjat i världen ändra på. Och som sagt, slikt kält är ingen kommunal uppgift. Även om Sveriges Radio av oförklarad anledning önskar att så vore fallet.