Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Festa för dem som inte kan

Stockholm Pride fick under försommaren mycket kritik för årets reklamkampanj, som vill svara på frågan ”Varför behövs egentligen Pridefestivalen?”. Det slås fast att dåliga attityder, diskriminering och hat är goda anledningar att festa; Pride ska finnas kvar, så länge de finns kvar. Minst.

Det var många som tog illa vid sig över ironiseringen av våldet. Det är inte konstigt att de som utsatts för trakasserier inte känner för att dansa när de påminns om vad de gått igenom. Men Pride har bett om ursäkt och uttryckt att det aldrig var meningen att förminska lidandet. Budskapet man ville förmedla var i stället att slaget inte är vunnet – vi måste fortsätta att kämpa för allas rätt att älska.

Och köper man reklamarnas språkbruk finns det sannerligen anledning att parta loss den kommande veckan. Även om det ljusnar – Brå kunde tidigare i juli rapportera om en 30-procentig minskning av hatbrottsanmälningar från homosexuella sedan 2008 – är problemen fortfarande utbredda.

Tyvärr har man, trots att statistiken ser bättre ut än på länge, fortfarande anledning att räkna med ett stort mörkertal. Det finns enligt RFSL en misstro mot polisen och andra myndigheter bland hbtq-personer. Därför anordnar Gaypolisföreningen i eftermiddag ett samtal med företrädare för den nya polismyndigheten om hur man arbetar med att förebygga hatbrotten.

Med sina fler än hundra andra seminarier och event är Stockholm Pride Skandinaviens största regnbågsfestival, och den blir allt folkligare. I år satsar man särskilt på ungdomar, som får en egen avdelning på festområdet. Det är viktigt. Enligt RFSL drabbas också barn av hatet, och det är knappast en vild gissning att denna diskriminering i ännu högre grad faller utanför statistiken.

Hbtq-personer utsätts i högre grad än andra för mobbing och trakasserier i klassrummen och på skolgården. Mot dessa måste personalen markera – ett framtida tolerant Sverige börjar med ungas förståelse för allas lika rättigheter.

Även om Pride vuxit till en bred rörelse finns historielösheten och fördomarna kvar på sina håll. Därför ska skolan, polisen och andra offentliga institutioner fortsätta att visa att de är till för alla. Förhoppningsvis kan vi i framtiden festa för allas praktiska, och inte bara juridiska, rätt att älska.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.