Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Finska undret: Skola byggd på förtroende

Signerat – Johannes Åman.

Har Finland världens bästa skola? Pasi Sahlberg, som skrivit flera böcker om det finska skolundret, vill inte påstå något sådant. Men när han på måndagen talade vid ett seminarium på Finlands ambassad i Stockholm hävdade han att det finska skolsystemet har ett annat världsrekord: Ingen annanstans har så stor andel av den vuxna befolkningen föreställningen att skolan sköter sig riktigt bra.

I ett internationellt perspektiv finns en rad likheter mellan Sverige och vår granne i öster. Finland följde för 40 år sedan vårt exempel och införde en sammanhållen grundskola. Liksom i Sverige kommunaliserades ett par decennier senare lärartjänsterna.

Att Finland inte har någon motsvarighet till friskolesystemet är en tydlig skillnad. En annan är att andelen elever med invandrarbakgrund är mycket lägre.

Det från svensk horisont mest annor­lunda med Finland är ändå just det Pasi Sahlberg pekade på: förtroendet. I svensk skoldebatt är konfliktnivån hög. Gemensamt för alla som diskuterar den är egentligen bara missnöjet, övertygelsen att något i grunden är fel.

Om denna skillnad uppstått på senare år hade den kunnat ses som en spegling av resultaten i de internationella undersökningarna av elevers kunskaper. Det är klart att hälsan tiger still medan sjunkande resultat väcker kritik.

Men tidsordningen är den omvända: Tilltron till skolan föregick i Finland de goda elevresultaten, liksom misstron mot skolan i Sverige växte sig stark långt innan kurvorna vände nedåt.

Självklart är det inte fel att debattera skolan. Den självkritiska fråga vi borde ställa oss i Sverige är ändå om inte kritiken av skolan alltför ofta gått över respektlöshetens gräns. Den har underminerat lärarnas ställning och därmed sannolikt bidragit till flykten från yrket.

I Finland står studenter med toppresultat på kö för att bli lärare. Inte för att yrket är välbetalt i förhållande till andra de skulle kunna välja. Lönen är medelmåttig. Förklaringen får i stället sökas i känslan av mening. Studenterna vet att uppgiften är viktig – och att de har föräldrars och politikers uppbackning.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.