Signerat - Henrik Berggren
Efter en dans på festplatsen i Abborrtjärn i november 1943 började Anatolij Emets uppvakta den 16-åriga hemmansägardottern Elsa Persson.
Han var en av de omkring 2 500 sovjetiska militärer som internerats i Sverige under kriget. Efter en djärv flykt från en tysk fångtransport i Norge hade Emets tagit sig över gränsen till Sverige och blivit internerad i ett läger i Bergslagen.
Det gick mellan Elsa och Anatolij som det ibland kan gå. Men det hjälpte inte. Vid krigsslutet repatrierades han till Sovjetunionen. Hösten 1945 skeppades omkring tusen sovjetryssar under hemlighetsmakeri från de svenska myndigheternas sida till Finland för vidare transport till Sovjetunionen.
Väl hemma skickades de flesta av dem till fångläger för ”förräderi mot fosterlandet”. Anatolij Emets hamnade i en sibirisk kolgruva.
Någon större debatt har det aldrig varit om utlämningen. USA och Storbritannien skickade också tillbaka sovjetiska krigsfångar till Stalin, trots att han i dekret förklarat att den soldat i Röda armén som låtit sig tillfångatas av fienden var en landsförrädare. Allt skedde i enlighet med folkrätten.
I en nyutkommen bok av journalisten Hans Lundgren, ”Krampen” (Västmanlands läns museum), berättas nu historien om de svenska ”rysslägren” som framför allt låg i Bergslagen. Det är både uppbyggligt och deprimerande.
På den positiva sidan finns humanitet och hjälpsamhet från den svenska lokalbefolkningens sida. Människor som blev vän med ryssarna, gav dem arbete och mat och ibland också hjälpte dem när de flydde. Den ryska legationens krav att en svensk lantbrukare som gömt en flykting skulle skickas i ”inre exil” för antisovjetisk verksamhet talar sitt tydliga språk.
Men i övrigt var den svenska regeringen eftergiven mot Sovjetunionens krav. En del av sovjetryssarna återvände säkert frivilligt, men någon verklig valfrihet förelåg inte. I lägren fanns en sovjetisk ledning som styrde med järnhand.
Anatolij Emets överlevde Gulag. 1994 besökte han Elsa och deras gemensamma son i Laggbyn. Ett lyckligt slut? ”Nu vet jag vilket helvete han haft”, säger Elsa.