Signerat

Fosterdiagnostik: I doktor Mengeles fotspår

Signerat – Hanne Kjöller

På torsdagskvällen visade SVT dokumentären ”Det rätta barnet”. Filmen är gjord av Kristina Ahlinder och Mia Wright – båda mammor till barn med Downs syndrom. Och den handlar till stora delar om deras liv.

Men just denna extra kromosom är också i hög grad en samhällsfråga. I Danmark erbjuds alla gravida, inte bara äldre mammor som här, fosterdiagnostik. Åtskilliga av de fall som hittas slutar i abort. Om den danska abortstatistiken fortsätter på samma sätt som hittills beräknas det sista danska barnet med Downs syndrom födas omkring år 2030 (Berlingske 17/7 -11).

I gårdagens film intervjuades Ann Tabor, professor och överläkare vid danska Rigshospitalet, om utvecklingen. Hon förklarar varför det är så bra att syndromet håller på att utrotas:

– Om man får ett barn med Downs så kostar det mycket pengar för samhället, då dessa barn ofta har medfödda missbildningar som måste opereras. Barnen kan senare ha behov av extra stöd i skolan vilket också kostar pengar. Så det blir extra utgifter både inom hälso- och sjukvården och på det sociala området.

Korrekt. Men med den synen på människovärde är det hyfsat många barn som skulle behöva rensas ut i fosterlivet. Var går gränsen för när ett barn blir för dyrt? Det kan ju behövas ett antal operationer för att fixa till en läpp- och gomspalt. Ska de barnen också gröpas ur livmodern? Och hur blir det när vi kan diagnosticera autism och adhd i fosterstadiet?

Ann Tabor säger att det inte är särskilt många föräldrar som önskar få ett barn som inte fungerar intellektuellt.

– Så är det bara, säger hon för att förstärka det hon just sagt.

Och så är det alldeles säkert. Precis som det nog inte heller är så värst många som önskar sig fula, omusikaliska eller vindögda barn. Däremot torde det finnas få som inte älskar det där lilla krypet vi just fött fram – även om det är fult, omusikaliskt och vindögt. Eller har Downs syndrom.

Det är skillnad på att drömma om att få en klyftig, söt och socialt begåvad unge och att avbryta en graviditet för att barnet måhända inte har alla dessa egenskaper. Jag vill även fortsättningsvis att beslutet ska vara föräldrarnas. Men jag vill att alla som står inför frågan – om screening eller inte, och om abort eller inte – ska se att valet i förlängningen också handlar om vilket samhälle vi vill ha.

Ett för alla. Eller ett för vissa.