I sin strävan att göra vinst pressar man lärarna in i väggen, sa Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i gårdagens DN. Hon spår höga sjuktal hos friskolorna. Dock utan att ha någon statistik som underbygger tesen.
Här kommer siffror. De visar att sjukfrånvaron i friskolorna måste öka ordentligt för att komma upp i de offentliga nivåerna.
I fjol försvann 6,6 procent av arbetstiden i kommunerna i sjukfrånvaro, den lägsta noteringen på länge. Stockholms stad hamnade på 8,5 procent.
Lärarkollektivet ligger lite under snittet; förskollärarna ligger över liksom särskolepedagoger. Gymnasielärare är kryast. Den senaste statistiken på yrkesnivå talar för att ungdomarnas lärare har ett sjuktal på strax under 5 procent. I offentliga skolor.
Baggium är en friskolekoncern inriktad på praktiska gymnasieutbildningar. I år räknar man med att ha 5 000 elever runt om i landet. I fjol hade de 427 anställda en minimal sjukprocent – 2. I någon mån kan det förklaras av att de flesta lärarna är män, kvinnor är i allmänhet mer sjukskrivna. Fast just inom Baggium är kvinnorna ännu lite piggare än
männen.
Vid John Bauer-gymnasierna, med 10 000 elever, var krassligheten 2,5 procent i fjol. Inom lika stora Kunskapsskolan, med 22 grundskolor och 10 gymnasier, var 3 procent sjukborta förlidna läsår.
Börsnoterade Academedia driver såväl gymnasier (11 000 elever), grundskolor (6 500), vuxenutbildning (5 000) som förskolor (1 300 barn). I fjol låg deras sjukfrånvaro på 4,9 procent, i nivå med det offentliga snittet.
Men sannolikt är Academedialärarna lite friskare än de offentliganställda kollegerna.
Friskolorna finns främst i de större städerna, och där är den kommunala frånvaron högre än Sverigesnittet.
Om Lärarförbundet ska angripa någon för att pressa lärarna in i väggen så är det politikerna som härskar över de allra flesta skolorna, de kommunala. Vill Sirén bara skrämmas kan hon ju dra en om framtvingade njurdonationer till friskolebolagen också.