Som bekant har vi ingen global instans som kan fatta nödvändiga beslut för att garantera den mänskliga artens överlevnad. En sådan sak som klimathotet måste avvärjas utan hjälp från en effektiv världsregim.
Vi vet vad som behöver göras – eller det gör vi inte men ett rimligt antagande är att vi behöver halvera utsläppen av växthusgaser till 2050 för att förhoppningsvis undvika en temperaturhöjning på mer än 2 grader. Mycket behöver hända på få decennier, men utsläppskurvorna pekar åt fel håll.
I går diskuterades detta under en workshop på Uppsala universitet. En av forskarna, statsvetaren Aaron Maltais, drog upp konturerna för en modell som förklarar varför det är så svårt att göra de förändringar en majoritet av världens länder anser nödvändiga.
Hindren är följande: Det stora antalet aktörer som måste koordineras, omfattningen av de fossila industrierna, avståndet mellan dem som skadas mest av klimatförändringarna och dem som måste betala stora summor för att sänka utsläppen, den otydliga kopplingen mellan investeringar och uteblivna klimatförändringar, frånvaron av ett naturligt ledarland, samt de förmodat höga kostnaderna för den teknologi som behövs för att avveckla fossilberoendet.
Det hela tycks hopplöst. Vi kan ju inte tvinga USA att iklä sig ledarrollen, vilket skedde när ozonutsläppen nära nog eliminerades. Vi kan inte låtsas att infrastruktursatsningar för fossilfria transporter inte är enormt kostsamma.
Men titta på punkt tre, att de som drabbas av klimatförändringarna inte är samma länder som de som måste göra stora och dyra utsläppsminskningar. Det stämmer bara delvis: Exempelvis Kina tycks i allt högre utsträckning dels bli varse att landet – särskilt dess jordbruk – drabbas hårt av klimatförändringarna, dels att i allt högre takt vilja investera i hållbar infrastruktur, stadsplanering och energiförsörjning.
När detta slag insikt når allt fler av världens tillväxtekonomier är det avgörande att det finns länder som kan säga: ”Titta, så här kan man bygga, resa och tillverka energisnålt och hållbart. Här är tekniken.”