Rysslands Vladimir Putin är kung på Världsekonomiskt Forum i Davos, där han slår an en förbindlig ton och samtidigt läxar upp USA för finanskrisen:
"Akta er för att skaffa en statskontrollerad ekonomi som dödar företagande och innovationer."
Allting är upp och ner. Det mäktiga USA står med mössan i hand inför åratal av astronomiska budgetunderskott som ska finansieras med statsobligationer utomlands. Amerikanerna socialiserar banker och bilfabriker medan forna kommunistländer privatiserar.
Putin säger det inte rakt ut, men han låter som Nikita Chrusjtjov under det kalla kriget: "We will bury you" - vi kommer att begrava er i den dekadenta västvärlden. Några år efter det berömda utfallet, 1963, preciserade Sovjetledaren sitt budskap:
"Självklart kommer vi inte att gräva ner er med en spade. Det blir er egen arbetarklass som begraver er."
Denna marxist-leninistiska prognos kan tyckas träffsäker när marken gungar under marknadsekonomin. Men faktum är att det postsovjetiska Ryssland ligger risigare till än det postkapitalistiska USA.
Underskott är inget existentiellt hot mot amerikanerna, eftersom de är ensamma i världen om att kunna finansiera dem genom tryckning av dollarsedlar. Hur hårt denna kris än slår mot USA - och mot
EU - är det på andra håll den blir farligast.
Ryssland är, dessvärre, ett av dessa länder vid avgrundens rand, till följd av kollapsen för råvarupriserna. Moskvas till synes betryggande valutareserv på 600 miljarder dollar, insamlad under några år av oljeboom, är redan reducerad till 400 miljarder. Akutinsatser för bankerna och rubelkursen tog en tredjedel. Skulden till utländska banker och det statliga budgetunderskottet tar ytterligare en tredjedel 2009. Det som återstår är låst i olika åtaganden, och när reserven sjunker under 100 miljarder faller Rysslands kreditvärdighet med högre räntor som följd. Har inte oljepriset gått upp då är konkursen nära.
Moskvabörsen har redan säckat ihop. Ryska industrier som stängde inför julhelgen har inte öppnat igen utan gett de anställda "administrativ semester". Om några veckor går det upp för folk i Uljanovsk och Tjeljabinsk att de inte har någon försörjning, och då blir det inte lika roligt för Vladimir Putin.
Tio miljoner amerikaner är på väg att kastas ut i fattigdom, men det är inget mot vad som väntar i Ryssland, Kina, Indien, Brasilien, Turkiet, Indonesien. Stater som gjort allt för att anpassa sig till globaliseringens spelregler blir nu utan investeringar, när de rika ländernas kapital dammsugs till stimulanspaketen. I kombination med fallande råvarupriser betyder det ett dråpslag mot redan instabila områden - inte minst i Afrika. Gamla farsoter som islamism, kommunism, fascism, anarki och kriminalitet har ett par goda år framför sig.
"En perfekt storm", säger Vladimir Putin i Davos. Flera ekonomiska kriser läggs ovanpå varandra, och drar i samma riktning.
I botten finns finanskrisen. Enligt IMF:s
senaste uppskattning är kreditförlusterna
med ursprung på den amerikanska bo-lånemarknaden nu obegripliga 2.200 miljarder dollar, och huspriserna pekar fortfarande rakt ner i källaren.
Nummer två är konsumtionskrisen, till följd av varsel, osäkerhet och minskad köpkraft när börs och bostadspriser faller. Den amerikanska bilförsäljningen var exempelvis 36 procent mindre i december än ett år tidigare.
Den tredje olyckan är en investeringskris, när bistånd och kapitalflöde till utvecklingsländerna upphör. År 2007 investerades 900 miljarder privata dollar i sådana regioner, men 2009 blir det en femtedel så mycket.
Sist men inte minst rör det sig om en handelskris. Obalansen mellan underskottsländerna i väst och överskottsländerna i öst förstärks ännu mer av stimulanserna med lånade pengar, och runt hörnet lurar protektionismen.
USA drog in världen i denna kris, och bara USA kan dra ut den. Inget annat land har en president lika inspirerande som Barack Obama, samma robusta politiska system och ekonomiska dynamik. Inga andra kavlar ut surdegarna lika snabbt. Demografin talar också för USA, med en stor generation som snart slutar skolan och kan börja jobba. Tekniska genombrott inom energi, miljö, hälsa, jordbruk, kommunikationer, underhållning kan ge en fjärde våg av ekonomisk tillväxt, efter järnvägarna, bilarna och datorerna.
Begravningen får vänta, både av kapitalismen och av USA. Men medan Uncle Sam ligger i respirator kommer mindre lyckligt lottade länder att leva ytterst
farligt.