Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Grekland: Dystert val mellan Skylla och Karybdis

Signerat – Gunnar Jonsson.

Det vore nästan oförskämt att vädja till grekerna om stöd för socialistpartiet Pasok eller det borgerliga Ny demokrati i dagens parlamentsval. Genom fyra decennier av misskötsel och inkompetens har de båda sorglöst turats om med att leda landet ned i dagens ekonomiska kvicksand. Kruxet är att alla politiska alternativ ser ännu värre ut.

Pasok och Ny demokrati har kallats partier men mest varit utväxter på klanerna Papandreou respektive Karamanlis. Anhängare har belönats med jobb och poster i offentliga sektorn, som exploderat i omfattning sedan eurointrädet 2001. Löner och sociala förmåner tilläts skena i väg i samma fart.

De två stora partierna har aldrig gett sig på korruptionen utan tvärtom byggt sina maktsystem på den. De har aldrig försökt bygga en effektiv statsapparat som ser till att skatter betalas men också tillhandahåller den service medborgarna har rätt till. Och de har naturligtvis aldrig lyft ett finger för att utveckla en konkurrenskraftig ekonomi.

Finanskrisen blåste bort korthuset. Grekland, som fifflade med statistiken redan för att ta sig in i eurosamarbetet, tvingades 2009 erkänna att budgetunderskottet var flera gånger större än det officiella. Efter att ha levt över sina tillgångar i evigheter satt Grekland i skuldfällan.

EU och IMF har skyfflat in tiotals miljarder i nödlån, men ställt krav på strukturreformer, privatiseringar och en brutal sanering av statsfinanserna. De grekiska regeringarna har konsekvent misslyckats med budgetmål och att genomföra de beslut som faktiskt tagits. Vanliga medborgare känner sig ändå kvävda av svångremmen och ser ett elände utan ände. BNP rasar, arbetslösheten bara växer.

Över tre fjärdedelar av grekerna vill behålla euron. Lika många är dock emot räddningspaketen. Pasok och Ny demokrati ställs till svars både för den djupa krisen och för att agera utlandets lakejer när de stramar åt.

Inga opinionsmätningar är tillåtna två veckor före valet, så osäkerheten i dag är stor. Pasok och Ny demokrati, som tillsammans drog 77 procent 2009, hamnar enligt de senaste siffrorna nu under 35 procent. Regeln som ger 50 extra parlamentsplatser till det största partiet kan ändå ge en koalition mellan de båda majoritet.

Hur länge ett äktenskap mellan ärkefienderna överlever går inte att veta. Och frågan är hur legitim en sådan regering skulle bli.

Alla andra partier med chans att ta sig in i parlamentet säger nej till EU:s sparkrav och är alltså emot förutsättningen för fortsatt euromedlemskap. Två partier vill lämna den gemensamma valutan direkt: KKE, som fortfarande sörjer både Sovjet och Stalin, och Gyllene gryning, som vill kasta ut alla invandrare. Ytterligare ett par vänsterpartier försöker lura i väljarna att alla åtstramningar är onödiga. Ett högerparti vill vända sig till Ryssland i stället för EU. Och så vidare i all erbarmlighet.

Pasok och Ny demokrati skulle således bilda en sällsynt svag regering med folkmajoriteten emot sig. Övriga konstellationer kräver samarbete mellan oförenliga poler. Valresultatet kan därmed leda till ny frossa på Europas finansmarknader, med start måndag morgon.

Alltför många talar lättvindigt om ”omförhandling” av krispaketen. Partier och fackföreningar har fortfarande svårt att acceptera verkligheten. Men ytterst bestämmer grekerna själva om de har förmågan att behålla euron.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.