Signerat – Annika Ström Melin.
Att grekiska lärare och sjuksköterskor protesterar mot drastiska lönesänkningar är inte svårt att förstå. En korrupt grekisk elit har lett landet in i en återvändsgränd och nu måste folket betala notan.
Men bakom de mest välorganiserade demonstrationerna i Aten förra veckan låg det grekiska kommunistpartiet, KKE. Det är ett av Europas få kvarvarande stalinistiska partier och dess hemsida pryds av hammaren och skäran. Protesterna riktas mot Greklands premiärminister, socialdemokraten Papandreou. KKE manar till ”massiv klasskamp” mot den ”antifolkliga politiken” anförd av den ”socialdemokratiska regeringen, EU och Internationella valutafonden.”
Det är klassisk kommunistisk retorik: socialdemokratin är lierad med huvudfienden och ska bekämpas. Ändå applåderas demonstrationerna av stora delar av Europas vänster. I Sverige anser Dan Josefsson (Aftonbladet 10/5) att Grekland borde strunta i alla nedskärningar och låna ännu mer pengar, oklart från vem. Det är svårt att begripa hur han får den ekvationen att gå ihop.
I Dala-Demokraten tycker Göran Greider att det är dags att fundera över ”en nedmontering av eurosystemet” (10/5). Mitt under en exploderande skuldkris med hög arbetslöshet skulle alltså Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och alla de andra euroländerna sätta sig i förhandlingar och stycka upp euron i lämpliga bitar.
En smärtsam och mycket riskabel europeisk skilsmässa skulle inledas, samtidigt som kommunisterna manar till klasskamp i Aten och Jobbiks svartklädda garde marscherar i Ungern.
Den pågående krisen har utan tvivel blottlagt eurosamarbetets brister. Men den EMU-kritiska vänsterns väg skulle leda till ekonomiskt och politiskt kaos i hela Europa.