Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Lettland har något att berätta

Svenska Natomotståndare oroar sig ständigt för att provocera Ryssland. Men att president Vladimir Putin skulle bli snällare om grannar visar undfallenhet finns det föga bevis för. Lettlands president Raimonds Vejonis vände sig bestämt mot tesen när han talade vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen, som inleddes på söndagen.

”Lettland känner Ryssland efter 50 år av ockupation”, sa Vejonis, vald i somras och medlem i ett miljöparti. ”Det är svaghet som provocerar fram aggression. Ryssland respekterar styrka och utnyttjar svaghet. Därför är ett kraftfullt budskap om att stå upp mot Ryssland inte alls aggressivt.”

Vejonis mindes när letterna kallades russofober. Georgienkriget 2008 fick fler att känna obehag. När Putin annekterade Krim och överföll östra Ukraina blev det uppenbart att han inte skyr några medel. Om Ryssland anfaller ett Natoland, låt oss säga i Baltikum, säger logiken att hela norra Europa blir inblandat. Även Sverige och Finland.

Vilken slutsats ska dras av det? Den lettiske presidenten vill inte tala om för Sverige och Finland vad de ska göra, men noterade att diskussionen om alliansfriheten inte längre är tabu. Och på direkt fråga svarade Vejonis att ja, svenskt och finskt medlemskap i Nato skulle stärka säkerheten i Östersjöregionen: ”Vi behöver vara tillsammans.” Åsikten delas för övrigt i Estland och Litauen.

I utrikesminister Margot Wallströms (S) anförande spelade Ryssland en undanskymd roll, men det fanns där. Hon påminde om att en väpnad konflikt fortfarande pågår i Ukraina och att landet måste återfå kontrollen över sitt territorium.

Ryssland är, så att säga, ett problem även för Wallström. Men vad ska vi göra? Ingenting. Utrikesministern upprepade frasen att ”Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast”. Under frågestunden hävdade hon att ”medlemskap i Nato skulle inte bidra till avspänning”.

Fast nu är det inte Nato som har trappat upp motsättningarna i Europa, utan Ryssland. Wallström vill inte ha några tvära kast, men Putin har redan stått för åtskilliga. Skulle Sveriges läge därmed inte ha förändrats?

Ett inträde i Nato skulle ge oss kollektiva försvarsgarantier i stället för en förhoppning om lite hjälp från våra vänner. Dessutom skulle både Ryssland och alliansens medlemmar veta vad som gällde.

Att Sverige bidrar till den regionala säkerheten är viktigt, sa Raimonds Vejonis. Det är bara att hålla med.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.