Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Vild panik ännu inte påkallad

Först ut av årets tre europeiska ödesval är Nederländerna den 15 mars. Där, liksom i Frankrike i maj och Tyskland i höst, finns berättigad oro för att främlingsfientliga krafter ska rida på vågen från Brexit och Trump. Det finns också skäl att lägga en aning band på bestörtningen.

Visst leder Geert Wilders PVV hos opinionsinstituten. Partiet vilar på hysterisk hets mot islam, på EU-motstånd och allehanda vänsterkrav som lägre hyror och sänkt pensionsålder. Men PVV har inte visat att det kan växa över dagens 20-procentsnivå, och potentiella koalitionspartner saknas.

Rutte har inget som helst gemensamt med Wilders ekonomiska vänsterpopulism.

Premiärminister Mark Rutte och hans högerliberala VVD harvar runt 15 procent. Han är en slagfärdig talare och egentligen rätt populär. Frågan är varför det inte går bättre. För ekonomin, som fick sina smällar av finanskrisen, är i god form. Centralbanken höjde nyligen tillväxtprognosen för 2017 till 2,3 procent. Arbetslösheten är låga 5,4 procent. Bytesbalansen går med hejdundrande överskott, och väljar­kåren borde undra vad Wilders stängda gränser skulle åsamka exporten.

Men jordmånen för populister finns i Nederländerna liksom annorstädes, i ett ofta diffust missnöje med EU, globalisering och invandring. Enkla svar sökes på komplicerade problem.

VVD:s regeringskamrater, social­demokratiska PvdA, går mot katastrof i valet. Partiet får ingen erkänsla för de goda tiderna, däremot skulden för välfärdsreformer det deltagit i. Ytterst få vill se den stora koalitionen överleva.

Rutte säger samtidigt att sannolik­heten för ett samarbete med Wilders är noll procent. Fast han har ju ändrat sig förr, som när han gång på gång lovade att stoppa EU:s räddningslån till de lata grekerna? Och nog har han precis som andra nederländska politiker anpassat sig efter den ton i invandringsfrågor som Wilders har satt? Allt talar ändå för att Rutte håller ord.

Dels finns erfarenheten från 2012, när Wilders drog tillbaka stödet för regeringen som föll pladask. Dels måste en uppgörelse samla fler partier, och ingen har anmält sig. Dels har VVD inget som helst gemensamt med PVV:s ekonomiska vänsterpopulism.

Opinionsmätningarna är notoriskt svajiga. Ingen förutsåg traditionalisternas seger förra gången, och många väljare är osäkra även i år.

Säkert blir det rörigt när en regering ska bildas. Nederländerna har ingen spärr till parlamentet, som åter torde fyllas av en myriad partier. Men Geert Wilders kommer inte att vinna makten.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.