Signerat - Annika Ström Melin.
Ska EU sända en snabbinsatsstyrka till Haiti? FN har skickat en appell om att det behövs poliser. Tre till fyra tusen välutrustade EU-soldater står ständigt beredda. Om de anses kunna göra nytta bör de åka i väg.
Men framför allt borde EU kunna göra mer för Haitis katastrofdrabbade folk. Efter allt vackert tal om unionens roll som global aktör har det hittills varit pinsamt att se hur svagt och otydligt unionen har agerat. Alla och ingen talar i EU:s namn.
Medlemsländerna – inklusive Sverige – framhåller egna insatser, trots att de framför allt agerar som en del av EU. Unionens alla företrädare ger delvis motstridiga besked. EU:s nye president, Herman Van Rompuy, förklarade i BBC att han vill ha en särskild insatsstyrka för humanitära katastrofer.
Det är en kontroversiell ståndpunkt som unionens nya utrikesminister Catherine Ashton inte alls nämnde när hon väl tog till orda. Och det är Spanien, ordförande för det kvarvarande rullande ordförandeskapet, som samlar ministrarna med ansvar för katastrofhjälp. Dessutom sköter en särskild EU-kommissionär unionens katastrofbistånd. Inte konstigt att EU:s budskap – om det finns något – inte går fram.
EU:s system bygger på frivillighet. Hittills har tjugoen medlemsländer erbjudit tält, fältsjukhus eller vattenrening till EU:s samordnare som sedan genom FN styr hjälpen dit den bäst behövs. Det är en billig och obyråkratisk ordning, men den måste fungera bättre.
EU är inte bra på snabba ryck. En trupp med soldater från Europas gamla kolonialmakter är kanske inte ens välkommen i Haiti. Däremot kan unionen ge stöd till återuppbyggnad och långsiktigt bistånd.
Men en sak är säker. Högtidstalen om att EU är en mjuk och god världsmakt, som rycker ut när världen behöver det, måste skrivas om.