Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Bidrag är heller inte gratis

Hur ska nyanlända med kort eller ingen utbildning i bagaget komma in på arbetsmarknaden? Svaret från S-märkta debattörer kan variera något språkligt, men innehållet är ett och samma. Det talas om kunskapslyft, om att investera i utbildning och om att Sverige ska konkurrera med kompetens – inte lägre löner.

När ”Studio ett” diskuterade frågan i veckan blev det uppenbart hur utopisk modellen är. Genomsnittlig utbildningstid är i Syrien 6,6 år, i Eritrea 3,4 år och i Afghanistan 3,2 år (SR 22/2).

Hur många år i skolbänken är det vänstern pratar om? Även infödda utan fullgjord gymnasieutbildning har svårt på arbetsmarknaden. För att invandrare som bara gått några få år i skolan ska komma i kapp och ha en chans torde det röra sig om närmare ett decennium i klassrummen. De pengarna, och den tiden, finns inte.

Den enda framkomliga vägen för vissa – men inte alla – är att också förändra arbetsmarknaden. Att skapa fler enkla arbeten och att göra det billigare att anställa. Annars kommer personer med risiga kunskaper i svenska och blott ett par års studier alltjämt att stå sig slätt.

Och vilka jobb kan man då tänka sig? Tja, vad sägs om några av alla de som försvunnit under senare tid? Till exempel vore det toppen om kassapersonal kunde införas igen, så att folk på väg hem från jobbet slapp slita sitt hår vid en automatisk kassa på Konsum för att tomaterna inte vägts in redan i grönsaksdisken. Eller för att lägga tid på att få sitt folkölsköp godkänt.

Liberalerna slår på torsdagens DN Debatt ett slag för att återinföra sjukvårdsbiträdena på sjukhusen. Integration anges som ett skäl. Ett annat är att avlasta övrig utbildad personal. Här tänker partiet helt rätt. Det är ren och skär misshushållning att använda undersköterskor och sjuksköterskor, som det dessutom råder brist på, för att tömma diskmaskiner, beställa tvätt och städa.

Ökad service på Konsum och inom en rad andra verksamheter kommer förstås att göra varorna dyrare. Men ökade kostnader för lön måste vägas mot minskade kostnader för försörjningsstöd.

Vi betalar via skatten för att hålla människor utan sysselsättning. Då är det väl bättre att vi mot en lägre skatt betalar några kronor extra för falukorven. Och för bättre service.