Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Hanne Kjöller: Skilj på hysteri och allergi

Livsfarligt även utanför munnen?
Livsfarligt även utanför munnen?

Allt oftare ombeds flygresenärer, av hänsyn till en allergisk passagerare, låta bli att äta nötter under resan. Men kan verkligen matallergiska reagera på vad andra stoppar i munnen?

Någonting har hänt. Det hävdade Stadshusets kökschef, Gunnar Eriksson, i en intervju inför den senaste Nobelfesten. Han syftade på den dramatiska ökningen av anmäld överkänslighet och krav på specialkost som exploderat under senare tid. (DN 10/12 -14)

Man behöver inte besöka Nobelfesten för att notera förändringen. Det kan räcka med att gå på en middagsbjudning i Stockholm eller att flyga. Titt som tätt hörs nu kabinpersonalen meddela att det finns en nöt- eller jordnötsallergiker ombord och att alla resenärer ombeds att avstå från att inmundiga någonting som rymmer spår av dessa ämnen. (Jordnöt är formellt sett ingen nöt och man kan vara allergisk mot jordnötter men tåla trädnötter – som till exempel hasselnöt. När jag fortsättningsvis skriver nötter menar jag både jord- och trädnötter.)

Att det verkligen finns människor som är födoämnesallergiska råder det ingen tvekan om. Inte heller att vissa är så hyperallergiska att en nötflisa i munnen kan utgöra livsfara.

Men hur har de plötsligt blivit så många? Och kan man verkligen utveckla en livshotande allergisk reaktion av att andra äter det man inte tål?

Jag träffar Magnus Wickman, barnläkare, professor, och sakkunnig i matallergifrågor hos norska Socialstyrelsen när han just föreläst under rubriken ”Har vi tappat förståndet kring matallergier?”

Svaret på frågan måste bli ja. Magnus Wickman konstaterar att matvarubutikernas hyllor med gluten- och laktosfria alternativ svällt över alla gränser och inte längre står i proportion till antalet verkligt överkänsliga. Och han påpekar att det finns någon som tjänar pengar på detta.

Men det är bland nötallergikerna som de sociala konsekvenserna tycks mest dramatiska. Magnus Wickman berättar om tonåringar som levt hela sina liv i tron att de kan dö om de besöker en lokal där en påse nötter öppnats de senaste timmarna. Och där familjen avstått från resor och andra aktiviteter i tron att det handlar om liv och död. Ofta på inrådan av läkare.

Kompetensen inom vården, konstaterar professor Wickman, är helt enkelt för dålig. Det finns en ny sorts tester som kan skilja ut individer som riskerar att få en allvarlig reaktion. Men de flesta läkarna som möter dessa patienter har, enligt Magnus Wickman, varken utbildning för att utföra testerna rätt eller för att tolka resultaten.

Medierna är medskyldiga till överdrifterna genom att servera okritiska berättelser om hur människor varit nära att dö av att någon annan ätit nötter under en flygning. En sådan historia som cirkulerade var den om fyraåriga Fae Patten som fått en kraftig allergisk reaktion av att en medpassagerare påstods ha öppnat en jordnötspåse (Aftonbladet 18/8-14). Men en närmare granskning visade, berättar Magnus Wickman, att flickan själv ätit nötter.   

Vid Sachsska barnsjukhuset har professor Wickman och hans kolleger utfört blindtest på drygt 50 så svårt nötallergiska att föräldrarna hävdat att barnet inte kan besöka lokaler där nötter nyligen funnits utan att reagera allergiskt. En sköterska vispar omkring med handen i en skål som antingen innehåller kaffebönor eller nötter ovanför barnens huvuden. Två av barnen uppvisade lätta reaktioner, som rinnande näsa, när det var nötter i skålen. Resten reagerade inte alls.

Forskning visar att en meter är ett säkert avstånd även för riktigt svårt allergiska. Men för säkerhets skull förordar Magnus Wickman en buffert på ett par meter. Nötter som ligger inbäddade i choklad kan inte sprida någon nötallergen alls.

Att göra hela flygplan, skolor eller andra offentliga miljöer till nötfria zoner är rent vansinne. Kanske är det till och med skadligt.

För ett par veckor sedan presenterades i svenska medier en stor studie som ger stöd åt uppfattningen.

En grupp på 617 barn lottades i två grupper. I den ena barngruppen matades telningarna med jordnötskex från fyra månaders ålder. De andra barnen fick hålla tillgodo med jordnötsfria snacks. När man sedan följde upp resultatet visade det sig att barnen som tidigt fick jordnötter i kosten löpte sju gånger mindre risk att bli jordnötsallergiska än barnen i den andra gruppen.

Magnus Wickman är inte förvånad över resultatet. Han berättar att jordnötsallergi i praktiken inte existerar i afrikanska länder där mammorna äter jordnötter under graviditet och amning och senare tuggar nötterna och matar sina barn med den söndermalda massan, ungefär som vi när vi börjar med våra smakportioner under bebistiden.

Självfallet ska barn och vuxna med svåra födoämnesallergier både respekteras och undvika att få i sig det de inte tål. Men att överdriva farorna, som sker på flygplan i dag, är inte att göra allergiker friskare. Det är att göra dem sjukare.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.