Går det att göra debatten om hur den svenska högskolan ska styras begriplig utanför skaran av närmast sörjande? Jag vet inte. Ändå skulle jag vilja slå ett slag för en liten nyutkommen skrift med den knorviga titeln ”Från högskolan i Borås till Humboldt”.

Det första ledet syftar förstås på dagens svenska lärosäte som grundades 1977, det andra på den preussiske filosofen Wilhelm von Humboldts idealbild av ett universitet präglat av bildning, frihet och ett nära samband mellan forskning och undervisning. Och frågan blir förstås hur de hänger ihop – om de nu gör det?

I en inledande artikel levererar Sven-Eric Liedman ett inspirerat försvar för det fria kunskapssökandet och gisslar det nyttotänkande som kommit att dominera högskolepolitiken, främst i form av ständiga kvalitetskontroller och en osund rädsla för överutbildning.

Men det humboldtska universitetet var också nära förknippat med framväxandet av den moderna nationalstaten; det handlade om att utbilda en liten elit i nationens tjänst. I dag är högre utbildning en massindustri och en internationell marknad där såväl näringsliv, som stat och kommuner har egna intressen som ligger långt från den akademiska frihet som Humboldt värnade om.

Dagens universitet präglas därför av konflikter mellan olika styrsy-stem. Mycket kritik har riktats mot det företagstänkande som kom in i universitetsvärlden på 90-talet. Men både Mats Benner och Kerstin Sahlin skärskådar framför allt den ”granskningskultur” som har växt sig stark de senaste åren – det vill säga föreställningen att kvalitet kan skapas genom ständiga kvantitativa utvärderingar.

Sahlin, som också är prorektor i Uppsala, har ett intressant alternativ – eller snarare komplement, eftersom hon anser att det måste finnas en blandning av styrsystem.

Hon vill utveckla den gamla kollegiala organisationen, det vill säga tanken att universiteten ska styras av lärare och forskare i gemenskap. Detta system borde effektiviseras och moderniseras, menar hon, i stället för att betraktas som ett hinder för universitetens administrativa utveckling.