Signerat - Henrik Berggren.
Fyrtiotre procent av alla nyutexaminerade från högskolan har inte fått ett kvaliciferat jobb 7–12 månader efter examen. Skillnaden mellan olika utbildningar är stor. I topp ligger byggteknik vid Karlstads universitet där 94 procent av studenterna arbetar med det som de utbildats för. I botten återfinner vi historiker som läst vid Lunds universitet där bara tretton procent har fått en anställning som har med deras examen att göra.
Hur upprörande är detta? På Svenskt Näringsliv, som har gjort undersökningen, svämmar indignationen över. ”Det är inte rimligt att högskolestudierna blir en bortkastad investering för så många nyutexaminerade”, menar arbetsgivarorganisationen.
Här inställer sig omedelbart ett antal frågor. Den första är: ”Vilka förväntningar har studenterna?” Om man har läst ett starkt yrkesinriktat program som byggteknik eller maskinteknik har man goda skäl att bli besviken om man inte får ett kvalificerat jobb snabbt.
De som däremot studerat historia, statsvetenskap och andra mer allmänna utbildningar vet att arbetsgivarna sällan står vid högskoleportarna och slåss om dem. Här är frågan snarare hur det har gått efter en längre period, kanske fem år.
Den andra frågan är ”I vilken mån är andelen nyexaminerade som snabbt har fått anställning ett relevant mått på utbildningens värde?” När det gäller yrkesprogram är naturligtvis kopplingen stark.
I det perspektivet borde kursledningen för maskinteknik vid Malmö högskola och service management vid Lunds universitet vara allvarligt bekymrade. De ligger i botten tillsammans med en rad samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar.
Använda på detta sätt är uppgifterna om anställningsgrad efter examen meningsfulla. Men Svenskt Näringsliv anser att en utbildning är en ”bortkastad investering” om man inte har fått ett kvalificerat jobb inom ett år. Står verkligen organisationens medlemmar för denna häpnadsväckande kunskapsfientlighet?