Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Ideologi: Bortom systemtänkandet.

Signerat – Håkan Boström.

Ideologi är ute. Pragmatism är inne. Alliansens och Moderaternas framgångar beror till stor del på att man börjat betrakta politiken som en marknad bland andra – och anpassat budskapet till kunden.

Behovet av utopiska visioner ansågs länge ofrånkomligt. Borgerlighetens mångåriga käbbel bottnade nog främst i olika partikulturer, men också i uppförstorade ideologiska motsättningar. Partiideologin hade ett tag nästan samma ställning som trosläran i ett frireligiöst samfund. Ju närmare partierna stod varandra, desto angelägnare att sätta kättarstämpeln på grannen.

Lyckligtvis har vi rört oss bort från detta. Tron att politiken kan utgå från skrivbordsproducerade riktlinjer var ett arv av 1960- och 1970-talets rationalism och vänstervåg. 1980-talets nyliberala reaktion mot de föregående åren följde delvis i samma spår.

Ideologiernas död har deklarerats många gånger. De har en tendens att återkomma när samhället utsätts för påfrestningar. Men det har gått upp för politikerna att väljarna i början av 2000-talet inte uppskattar vare sig sektmentalitet eller ideologisk renlärighet. Denna skepsis kan ses som ett sundhetstecken, en insikt om att livet och samhället är alltför komplexa för att sammanfattas i ett antal abstrakta teser.

Gårdagens ideologiska stelbenthet har dock inte ersatts av någon fördjupad borgerlig idédebatt inom partierna. Kanske är det inte heller där man bör söka efter den. Politiska partier är bundna av att vinna val och förvalta det rådande ”systemet”. Det långsiktiga perspektivet förloras då lätt ur sikte, vilket för en pragmatiker knappast är ett problem.

Men om väljarna tröttnat på testuggande är det ändå många som skulle önska mer av värderingar och mening i politiken. Och att ha en genomtänkt syn på männi­skan och samhället är något annat än att tvärsäkert leverera förutbestämda svar.

Svenska Dagbladets politiske chefredaktör, PJ Anders Linder, har de senaste månaderna initierat en spännande diskussion under rubriken ”det nya borgerliga uppdraget”. Han konstaterar att många av dem som hört av sig till honom önskar sätta in politiken i ett större sammanhang. Läsarna talar gärna i termer av kvalitet, ansvar, integritet, bildning och respekt när deras företrädare diskuterar de stora systemens utformning.

Honnörsord, som de ovan, kan vara svåra att konkretisera – och ännu svårare att omvandla till politiska reformer. Ändå är det naturligt att börja där. Vilka värden vill vi främja, och hur når vi dit? En fundamental utgångspunkt för en sådan diskussion är att olika borgerliga värden kan komma i strid med varandra.

Konflikten mellan personlig integritet och säkerhet är väl känd. Det finns många fler. Njutning och framförhållning är uråldriga antagonister. Reklam och underhållning är i dag fundamentala inslag i marknadsekonomin, men skaver onekligen mot det gamla bildningsidealet. Konkurrens kan på det personliga planet sporra människor till ansvarstagande, flit och utveckling men den kan också belöna girighet, ögontjäneri och hänsynslöshet. Ekonomisk tillväxt kan också se mycket olika ut i praktiken. Tillväxten kan främja kvantitet eller kvalitet, slöseri eller sparsamhet, varuproduktion eller tjänstesamhälle.

Även företagandet har flera dimensioner. Småföretagare och bönder var en gång borgerlighetens kärntrupper. Men små självägande enheter hotas lätt av större koncerner och kedjor. De senare kan erbjuda större mängder, effektivare hantering och lägre priser – men knappast det personliga förhållandet till ägande, tillverkning och kunder. Ett kapitalistiskt samhälle kan välja att betona produktion eller konsumtion. De borgerliga dygderna ligger betydligt närmare det förra än det senare.

Ideologernas abstrakta, och många gånger förrädiskt enkla, svar passar de stora systemen väl. Liberalismen har tillsammans med sina systrar nationalekonomin och den analytiska filosofin en historisk skuld till detta. Insikten att värderingar har sin grund i den konkreta och samtidigt komplexa vardagsverkligheten har dock vunnit mark. Borgerlig och liberal idédebatt skulle också vinna på att, utan populistiska övertoner, ta sin utgångspunkt där. Därefter kan vi diskutera hur skattetryck, regleringar och offentliga åtaganden påverkar idealen.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.