Signerat – Johannes Åman.
Mordplanerna mot Lars Vilks är ett både skrämmande och sorgligt exempel på hur livet i den globala byn ibland är. I stället för dialog får vi dödliga kortslutningar.
Men hoppet om att internet ska bli ett redskap för upplysning och befrielse snarare än hat och våld lever. Optimisterna pekade under förra året på den iranska oppositionens flitiga utnyttjande av internet.
Även detta uppmuntrande exempel hade dock sina skuggsidor. Regimen började störa internettrafiken. Efteråt spårades och greps personer som spridit regimkritiska budskap. En källa till irritation bland de oppositionella var att tillgången till amerikanska program och internettjänster begränsades av USA:s sanktionspolitik.
Nu har USA tänkt om. I ett tal om internets betydelse för yttrandefriheten i världen utlovade utrikesminister Hillary Clinton i januari en mer offensiv politik. I måndags kom beskedet att USA lättar på sina handelsrestriktioner mot Iran, Kuba och Sudan. Det blir nu tillåtet för amerikanska företag att göra sådant som webbläsare, e-post, chattjänster och fildelningstjänster tillgängliga i dessa länder.
Det finns entreprenörer som redan utvecklat särskild programvara som syftar till att stödja den iranska oppositionen. Ett sådant program som väntar på tillstånd från de amerikanska myndigheterna är Haystack som uppges göra det möjligt för iranier att använda internet utan att röja sin identitet.
Haystack och liknande program kan tippa balansen så att internet mer blir ett redskap för dem som söker frihet än för deras förtryckare. Problemet är att USA, Sverige och andra demokratier själva vill behålla möjligheterna att spåra människors aktiviteter på internet för att komma åt terrorism och organiserad brottslighet.
Här ställs saken på sin spets: Är vi beredda att avstå ifrån några polisiära redskap i brottsbekämpningen för att vidga friheten för människor som lever under förtryck?